Dödsstraff enligt plikt-, konsekvens- och sinnelagsetik | Diskuterande text

Utdrag

Under medeltiden var dödsstraff en av de vanligaste påföljderna för kriminalitet, vilket oftast genomfördes genom hängning eller halshuggning. Sverige avskaffade dock dödsstraffet, i fredliga sammanhang, år 1921 och under krigssammanhang år 1971 . Enligt Nationalencyklopedin är definitionen för dödsstraff ett straffrättsligt påbud som innebär att en domstol kan döma en brottsling till döden.
Dödsstraff är en mycket känslig fråga och har orsakat en stor debatt världen över. Anledningen till varför just denna debatt blivit så stor, är på grund av att det handlar om rätten att ta människoliv eller inte. Är det rätt att ta livet på en annan människa?
Synen på dödsstraff skiljer sig mycket från land till land. Idag har 137 länder avskaffat dödstraffet men det finns fortfarande ett 60-tal länder som fortfarande använder sig av det. Kina, USA, Iran, Pakistan och Saudiarabien står för över 80 % av alla avrättningar i världen.
För att kunna inse och förstå problematiken med dödsstraff måste man kunna utskilja själva kärnfrågan i detta etiska problem. Jag anser att den kärnfrågan i dödsstraffet handlar om en människas värde och rättigheter. Vem har rätt till att ta en annan människas liv? Har de som utfört våldsbrott inte lika stor rätt till liv som andra?

Man kan betrakta dödsstraffet på många olika sätt beroende på vilka etiska grunder man besitter. Jag kommer presentera dödsstraffet ur tre olika etiska modeller: konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik.
...... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in