Frihetstiden i Sverige under 1700-talet | Frågor och svar
- Naturvetenskapsprogrammet (före 2011) Årskurs 2
- Historia A
- MVG
- 8
- 3506
Frihetstiden i Sverige under 1700-talet | Frågor och svar
Svar på 4 frågor:
1. Hur styrdes Sverige under frihetstiden? Vilka hade makten? Vilken politik fördes? Hur kom det sig att man ändrade Sveriges styrelse sätt? Vilka likheter och skillnader kan du se med hur Sverige styrs idag?
2. Hur gick det till när Gustav III blev enväldig? Vilka politiska reformer genomförde han? Vad hade han för tanke med reformerna? Varför blev han mördad?
3. Hur levde människor i Sverige under 1700-talet? Gör jämförelse med dagens Sverige gällande kvinnors och fattigas levnadsvillkor.
4. Ge exempel på svenska vetenskapliga framsteg under 1700_talet. Hur kan det komma sig att ett litet land som Sverige var så framgångsrikt inom vetenskapen?
Utdrag
Hur styrdes Sverige under frihetstiden? Vilka hade makten? Vilken politik fördes? Hur kom det sig att man ändrade Sveriges styrelse sätt? Vilka likheter och skillnader kan du se med hur Sverige styrs idag?
Svar: Sverige styrdes av landets regering som då kallades för rådet under frihetstiden. Kungen var rådets ordförande. Genom omröstning fattade man beslut där kungen hade två röster och rådsherrana en. Så kungen kunde lätt röstas ned och tvingas att följa majoritetens vilja. Men rådets makt begränsades starkt av att det var ansvarigt inför riksdagen. Därmed så hade riksdagen rätt att stifta lag, bevilja skatter, tillsätta ämbetsmän och besluta krig och fred. Riksdagen kunde därmed ingripa i rättskipningen. Och under frihetstiden utvecklades systemet som handlar om att tillsätta utskott med representanter för alla de fyra stånden därmed det hemliga utskottet som var viktigast, eftersom det hade hand om utrikespolitiken och finanserna. Och detta system kom att fungera som ett slags enkammarriksdag i miniatyr, men bönderna fick inte delta för att de ansågs vara okunniga.
”Frihetstiden börjar från år 1720 och varar till och med år 1772. Denna tid kallas för frihetstiden, eftersom man såg att det kungliga enväldet ersattes av en tid med mera frihet”
Arvid Horn var kanslipresidenten under frihetstidens första år. Han utförde en försiktig utrikespolitik för att bevara freden, eftersom han hade blivit övertygad om krigets fördärv. Och så småningom växte en opposition fram som ville ta tillbaka det som Sverige hade förlorat till Ryssland. Arvids anhängare kallade sig själva för hattar medan de kallades för hattmössor av oppositionen. Hattarnas kärntrupp utgjordes av unga officerare och ämbetsmän.
År 1738 fick hattarna majoriteten efter riksdagen och tvingade Arvid Horn och de övriga rådsherrarna att avgå. Och nu sattes bara hattpolitiker i rådet. Hattarna avlöstes år 1765av de yngre mössorna. Mösspartiet var inte detsamma som kretsen kring Arvid Horn. De yngre mössorna var mer ett borgerligt parti som hade starkt stöd till de ofrälse stånden. Den ville driva igenom en ny politik på en utrikespolitik och ekonomiskt sätt. När mössorna hade tagit makten upphörde den franska politiken och Sverige närmade sig istället... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
