Anteckningar: Kemi 1 - Sammanfattning av kursen

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 1
  • Kemi 1
  • Inget betyg givet
  • 22
  • 5141
  • PDF

Anteckningar: Kemi 1 - Sammanfattning av kursen

Ett längre häfte på 21 sidor där eleven sammanfattat all sin kunskap inför ett prov i Kemi 1 (med avstamp i Libers lärobok "Kemi A"). Fokus ligger bland annat på metaller och olika bindningar, men även på hur man räknar atomer, blandar lösningar, molmassa, stökoimetri, utfällningsreaktioner, buffertsystem, isomerer, redoxreaktioner, syror och baser, grunderna i galvaniska element samt oxidationstal.

Lärarens kommentar

Ej inlämnad.

Elevens kommentar

Nej, jättebra handledning. Pluggade i boken och med denna och fick A på provet.

Innehåll

- Atomer
- Jonbindning
- Jonförening
- Metaller
- Metallbindningar
- Varför används volfram som glödtråd?
- Varför går en metallstång att böja utan att den går av medan ett saltkristall brister vid samma påfrestning?
- Vad är en legering?
- Metaller är alla tiders material!
- Atomer bildar molekyler
- Kovalenta bindningar
- Dipol
- Elektronnegativitet
- Exempel på kovalenta bindningar
- Molekyler med dubbel- eller trippelbindning
- Sammansatta joner
- Ord och förklaringar
- Räkna atomer genom att väga
- Molmassna för en kemisk förening
- Stökiometri
- Att skriva reaktionsformler och räkna med mol
- Lösnignars halt
- Hur bereder man en lösning med en viss bestämd koncentration?
- Utfällningsreaktioner
- Löslighetsregler
- Buffertsystem
- Isomerer
- Redoxreaktion
- Syror och baser
- Galvaniskt element
- Oxidationstal

Utdrag

"Atomer är som sagt den minsta beståndsdelen i ett grundämne, molekyler består av flera olika atomer från olika grundämnen. För att dessa atomer ska kunna hålla ihop och bilda molekyler krävs bindningar.

Vid 25° C förekommer de flesta metaller och jonföreningar i fast form och de allra flesta fasta ämnen bildar kristaller. I en kristall är byggstenarna alltid regelbundet ordnade i ett förutbestämt mönster som sedan upprepas genom hela kristallen.

Jonbindning – stark attraktion mellan positiva och negativa joner
Med enkla ord: En kemisk bindning mellan olikladdade joner.
För att förstå hur jonbindningen uppstår använder vi exemplet natriumklorid: Natrium, atomnummer 11 är en mycket mjuk metall. Den har endast en elektron i sitt yttersta skal – för att uppnå ädelgasstruktur behöver den alltså bli av med denna. Om natrium då stöter på klor, en halogen som längtar efter en extra elektron (för då uppnår även den oktettregeln), vad händer då? Ja, det som sker är att elektronen går från natrium - som nu bildare en positiv natriumjon – till kloratomen – som nu bildar en negativ klorjon. Man brukar ju säga att olikheter attraherar och i jonernas fall är det verkligen sant. Den positiva natriumjonen och den negativa klorjonen dras mot varandra likt magneter och bildar föreningen natriumklorid, i dagligt tal kallat koksalt.

Jonförening. En kemisk förening uppbyggd av negativa och positiva joner som attraherar varandra. Leder inte elektricitet i fast tillstånd för elektronerna hålls fast med starka bindningar. För att bryta dessa bindningar behövs värme, mycket värme. Jonföreningar har nämligen hög smältpunkt. I flytande tillstånd rör sig jonerna och är då bra elektriska ledare.

Jonföreningar är vid rumstemperatur så kallade kristallina ämnen, alltså fasta ämnen där molekylerna ligger i regelbundna mönster. Föreningar mellan en metall och en ickemetall är oftast jonföreningar."... Köp tillgång för att läsa mer

Anteckningar: Kemi 1 - Sammanfattning av kursen

[59]
Användarnas bedömningar
  • 2013-11-04
    Väldigt bra! Jättebra sammanfattning att ha vid sidan om boken under hela kursen.
  • 2013-06-01
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Översiktig sammanfattning, bra att ha inför riksprovet.
  • 2017-08-09
    Skriven av Elev på Årskurs 9
    v v cvc cvcvv cvcv cvcvcv cvc vcvc vc vcv
  • 2017-01-12
    det var väldigt braaaaaaaa