Artrikedom i barr- och lövskog | Exkursionsrapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 2
  • Biologi 1
  • A
  • 4
  • 2344
  • PDF

Artrikedom i barr- och lövskog | Exkursionsrapport

En exkursionsrapport där eleven undersöker om lövskog eller barrskog är artrikast. Eleven har även med teorier och eleven diskuterar resultatet.

Innehåll

Inledning
Syfte och hypotes
Bakgrund
Utförande
Resultat
Diskussion
Felkällor
Slutsats
Källförteckning

Utdrag

Syfte och hypotes
Syftet och frågeställningen med fältstudien var att fastställa om lövskogens eller barrskogens ekosystem är artrikast genom att identifiera eventuella organismer, undersöka skogens förutsättningar och struktur, och därmed formulera och understödja en förklaring till resultatet mha. insamlad information, samt tolka och reflektera över metod och resultat, och studera dess ekosystemtjänster och dynamik. Vad är det som gör att vissa arter frodas i ena ekosystemet och inte i andra, vad skiljer de åt och i vilka aspekter är skogarna likartade. Hypotesen för denna exkursion är att lövskogen är artrikare. Den hypotesen dras ifrån att ljus lättare når alla nivåer och nischer i lövskogen då barrskogen annars är tätare och täcker för mycket solljus. Det betyder att i lövskogen frodas inte bara de arter som inte behöver mycket solljus utan även de arter som gynnas av solljus (örter bl.a. ). Lövskogen är även mer mullrik då det tillkommer näring varje höst då löven faller på hösten. Därmed är hypotesen att lövskogen är mer artrik då de gynnas av näring och ljus.

Bakgrund
Olika skogstyper utvecklas pga. de olika förutsättningar som påverkar skogens ekosystem, alltså de biotiska och abiotiska faktorerna, som temperatur, pH-värdet, berggrund, nederbördsmängd, jordmån, vind,
tillgång på mineralämnen, konsumenter, producenter, destruenter osv. De abiotiska faktorerna är de faktorer som avgör om skogens biotiska faktorer kan klara sig, annars så måste de biotiska faktorerna anpassa sig till den abiotiska miljön. Den svenska biomen består främst av taiga, men även tundra norrut, samt tempererad lövskog åt söder, där fältstudien var genomförd. Pga. det svenska klimatet med korta somrar med inslag av tjäle under vinterhalvåret så gynnas taigan då det är den biomen bäst anpassad till förutsättningarna. Tjäle gör att producenterna som kräver vatten kommer torka ut då vattnet är fruset i marken. Taigan, alltså den kalltempererade barrskogen, är därmed relativt artfattig, pga inte många arter klarar av den näringsfattiga, sura jorden. Barrträd har anpassats för att klara den kalla, vattenfattiga miljön som de utsätts för. För att minimera vattenavdunstningen under vinter (när markvattnet frusit) så har många vintergröna växter små och cylinderformade blad som täcks av ett vaxartat skikt. Dessa blad har inte lika effektiv fotosyntes som vad bladen hos flertalet lövfällande växter har. Detta kompenseras dock av att de vintergröna växterna har en längre vegetationsperiod. De startar fotosyntesen tidigare på våren och fortsätter senare på hösten än vad lövfällande arter gör. Denna anpassning är extra viktig i vårt klimat i Sverige där somrarna är korta. I de vintergröna bladen ingår... Köp tillgång för att läsa mer

Artrikedom i barr- och lövskog | Exkursionsrapport

[0]
Inga användarrecensioner än.