Bakterier på tangentbord | Labbrapport
- Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 1
- Biologi 1
- B
- 9
- 2113
Bakterier på tangentbord | Labbrapport
En labbrapport där eleven undersöker hur mycket bakterier det finns på olika tangentbord. Eleven undersöker en lärardator, elevdator och offentlig dator.
3. Frågeställning
Var finns flest bakterier och flest olika typer av bakterier på en lärardators tangentbord, en elevdators tangentbord och offentlig dators tangentbord?
Var finns minst bakterier bland dem?
Innehåll
1. Inledning
2. Bakgrund
3. Frågeställning
4. Metod
5. Resultat
6. Diskussion
7. Källkritik
8. Källförteckning
Utdrag
2. Bakgrund
Bakterieodling är en analysmetod som används för att bestämma hur mycket bakterier det finns av ett visst slag eller om den överhuvudtaget finns i provet. Bakterieodling används i olika område så som sjukvård forskning laboratorium och andra medicinska områden för att undersöka bakteriers tillväxt. Bakterier har varierande utseende bland annat formade som sfärer, spiraler eller stavar och beroende på vilken utseende och form vi har kan de klara sig på olika sätt bland annat inhämtande av näringsämnen, att simma genom vätskor och att undkomma rovdjur.
Bakterier är encelliga prokaryota och är ungefär 10 gånger mindre än en eukaryotcell och har en längd upp till en 0,5-5,0 mikrometer. Bakterier kan hittas överallt på jorden, allt från ekosystem och varma källor till bland annat radioaktivt avfall och även nere i jordskorpan.
Bakterier har förmågan att tillverka energirika ämnen som ATP och kolhydrater genom att utnyttja kemisk energi från oorganiska kemiska reaktioner. Förutom det så finns det också fotoautotrofer och kemoautotrofer prokaryoter. Fotoautotroferna kan med hjälp av ljusenergi omvandla koldioxid, vatten och närsalter till energirika kolhydrater, proteiner och fetter medan kemoautotrofer har förmågan att tillverka energirika ämnen som ATP och kolhydrater genom att utnyttja kemisk energi genom oorganiska kemiska reaktioner. En annan process som bara bakterier kan utföra är kvävefixeringsprocessen i vilken bakterier kan reducera molekylärt kväve (N2) till ammoniak (NH3) och tillfredsställa hela sitt behov av organiskt kväve.
Bakterier har olika former, klotformiga bakterier kallas för kocker, spiralvridna bakterier kallas för spiraler och stavformade för baciller.
Bakterier trivs med att växa i och på kroppen som ofta gör att de bildar ämnen (gifter, toxiner) som skadar celler och vävnader och i andra fall... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
