Boxning och personlig utveckling | Fördjupningsarbete

- Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
- Gymnasiearbete
- Inget betyg givet
- 20
- 5794
Boxning och personlig utveckling | Fördjupningsarbete
Ett fördjupningsarbete där eleven vill få en ökad förståelse för hur boxning påverkar individers självkänsla och självförtroende.
Syfte och problemformulering
Det jag vill åstadkomma med mitt arbete är att få en ökad förståelse för hur boxning påverkar individers självkänsla och självförtroende.
Syftet med arbetet är att få förståelse och lärdom om individers upplevelse och deras personliga utveckling sedan de började utöva boxning.
Kan självförtroendet och självkänslan förbättras genom att utöva boxning?
Om hypotesen stämmer, hur kommer det då sig att självförtroendet och självkänslan förbättras genom utövning av boxning?
Innehåll
1 Inledning
1.1 Syfte och problemformulering
1.2 Bakgrund
1.2.1 Begreppsförklaringar
1.2.2 Boxningens historia
1.2.2.1 Boxning i Sverige
1.2.3 Tidigare forskning
1.2.3.1 Sambandet mellan samhällets utveckling och fysisk inaktivitet
1.3 Metod och material
1.4 Källkritik
2 Resultat
2.1 Observation
2.2 Vad säger forskningen?
3 Resultatdiskussion
4 Källförteckning
Bilagor
Utdrag
1 Inledning
Detta arbete handlar om hur boxningen påverkar individers självförtroende och självkänsla.
I detta arbete kommer ni att få läsa om vad forskning säger angående kopplingen mellan självförtroende och självkänsla och boxning. Ni kommer även att få läsa om hur ett antal individer känner att utövning av boxning påverkat dem.
Jag har tränat boxning till och från i över åtta år, jag har lagt märkte till hur jag utvecklats som person och hur mitt självförtroende och min självkänsla stärkts. Jag valde att undersöka detta ämne för att ta reda på om det var boxningen som påverkade min personliga utveckling.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Begreppsförklaringar
Självförtroende, tro på sig själv , det vill säga förtroende på sin egen förmåga att prestera.
Självkänsla, medvetenhet om den egna personlighetens värde , det vill säga medveten om sitt eget värde.
Vad begreppet självkänsla i själva verket innefattar, har forskarna idag olika syn på.
En del forskare anser att självkänsla är värderingar och tankar individen har om sig själv, medan andra forskare anser att det inte handlar om känslor utan snarare om att självkänslan är kopplad till tankar och beslut.
För att strukturera upp begreppet självkänsla och åskådliggöra hur den globala självkänslan är uppbyggd skapades den Hierarkiska strukturen. Med hjälp av flera domäner är strukturen uppbyggd och bildar tillsammans en övergripande bild av den Globala självkänslan vilket har en stor betydelse för den mentala hälsan. Enligt Raustorp är strukturen grundad utifrån en multidimensionell synvinkel.
Med andra ord är social, kognitiv och fysisk självkänsla de första underliggande domänerna i den hierarkiska strukturen. De mätbara nivåerna av fysisk självuppfattning är flera och förbindelsen till den globala självkänslan beror därmed på hur och var i hierarkin personen i fråga befinner sig.
Känslor som stolthet, självrespekt, tillfredställelse och tro på sin fysiska personlighet relateras ofta till fysisk självkänsla. Fysisk självkänsla är ett begrepp som är högst upp i den hierarkiska modellen som vidare delas in i fyra undergrenar. Idrottslig kompetens, kroppsattraktivitet, fysisk aktivitet och fysisk kondition. Vid en undersökning av relationen mellan global självkänsla och de fyra grenarna visar forskningen att kopplingen mellan begreppen är svag. Fysisk självkänsla är mer som en medlare eftersom undergruppernas koppling till underdomänen övervinner dess koppling mellan begreppen. I sin tur stärks hypotesen kring den hierarkiska strukturen eftersom stegen kan urskiljas i processen.
1.2.2 Boxningens historia
Boxning, är en kampsport där två tävlingsdeltagare, som med slag försöker träffa varandra. Sporten är en av de äldsta och härstammar från antikens Grekland och har även funnits med som en gren i OS sedan 1904. På mitten av 1700-talet introducerades.....
-----
2.2 Vad säger forskningen?
Det finns tillgängliga källor som visar ett samband mellan hög självkänsla och hög fysisk aktivitet. I studien framkom det att yngre elever med hög självkänsla var relativt mer aktiva i fysiska aktiviteter. Vidare visades det att självkänslan kan öka i samband med att en person ökar sin fysiska aktivitet, speciellt när individen känner att hen får chansen att uppleva positiv stämning i aktiviteten och kan stärka sitt självförtroende.
Elever som inte är fysiskt aktiva har i större utsträckning en lägre arbetsförmåga, en högre risk att drabbas av sjukdom, en ökad korttids- och långtidsfrånvaro, en tidigare pension samt en kortare förväntad livslängd. Utifrån en samhällsaspekt kan detta även medföra en ökad tyngd för sjukvården och en sämre samhällsekonomi. I förhållande till detta har enligt tidigare forskning idrottselever som är mer fysiskt aktiva, bättre möjligheter därför att fysisk aktivitet medverkar till ett större välbehag och ett stärkt självförtroende samt till en god fysisk...... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in