Brott och straff | Bokanalys

Utdrag

Inledning
• Bakgrund
Brott & Straff, 1866, är skriven av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij (f.1821, d.1881). Boken har klassats som en av modern tids tyngsta litterära klassiker och är än idag en av världens mest lästa böcker. Dostojevskij föddes i Moskva, men kom att spendera mycket av sitt vuxna liv i St. Petersburg. Han var av kristen övertygelse, något som kom att influera många av hans verk. Författaren banade efter en kort karriär inom militären in på litteraturens vägar. Han slog igenom med sin debutroman ”Arma människor”(Även ”Fattigt folk”) år 1846. I tidigare år var Dostojevskij en förespråkare av de nya socialistiska idéer som började ta mark i främst västerländsk samhällsutveckling. Under Rysslands då enväldiga tsardöme var sådana rörelser illegala, varvid Dostojevskij blev dömd döden. Han benådades emellertid dödsstraff, och deporterades till Sibiriskt fängelse. När han avtjänat sitt straff och åter var verksam i de litterära kretsarna var han av en nästintill motstående åsikt. Nu förespråkade han istället det ryska tsarriket och höjde det ryska folket till skyarna.

• Handling
Det är i ett trångt vindskyffe, beläget i ett av 1800-talets St. Petersburgs ruffigare områden, vi finner ex-studenten Raskolnikov. Han är fattig, både på pengar och umgänge, och spenderar större delen av sin vakna tid på att grubbla och filosofera. En egenkonstruerad teori har särskilt slagit rot i den unge mannen, en teori om hur mänskligheten kan delas in i två kategorier; en lägre och en högre, slarvigt uttryckt som de ”vanliga och de ovanliga”. Den vanliga människan är samhällets material, en byggsten som (citat) ”bevarar världen och uppfyller den numerärt”(s305). Hon är skyldig att lyda lagen, och det ligger också i hennes natur. Den ”ovanliga” människan däremot är, enligt Raskolnikovs idé, hon som har förmågan att tillföra sin miljö något nytt. Hon som (citat) ”Sätter världen i rörelse och leder den mot ett mål”. (s.305) Till hans teori hör resonemanget att den större människan står över lagen, i enlighet med sitt samvete, i den mån det är nödvändigt för att få fram dennes idéer, då dennes samhällsnytta med råge överväger mindre goda gärningar. I ett försök att praktisera den här teorin, för att bestämma vilken typ av människa Raskolnikov är och samtidigt säkerställa sin och sina näras ekonomi, begår han ett rånmord på den illa omtyckta, rika pantlånerskan Aljona Ivanovna. Men i samband med brottet insjuknar vår mördare, och läsaren får följa Raskolnikovs lidande när hans samvete hinner ikapp honom. Han kan inte axla den moraliska börda brottet innebär, och slits mellan sina rationella idéer och samvetskval. Han blir paranoid och retlig, och med misstankar och psykningar från en skarpsinnig polismästare, balanserar han på kanten till sammanbrott. Till slut, med övertalning av den prostituerade gatflickan Sonja han under bokens gång lär känna, bekänner han sitt... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in