Buffertsystem och pH-värde | Labbrapport

- Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 2
- Kemi 1
- A
- 4
- 1073
Buffertsystem och pH-värde | Labbrapport
En labbrapport som handlar om buffertsystem och hur en buffert kan påverka pH-värdets förändring i syror och baser. Här testas bufferteffekten med ämnen som Coca cola, kranvatten och samarin.
Innehåll
- Inledning
- Material
- Resultat
- Diskussion och slutsats
- Felkällor
Utdrag
Diskussion och slutsats
Om man observerar resultaten från försök A-D kan man se att kranvatten har mycket dåligt bufferteffekt då pH-värdet ändrades enkelt av Coca-colan respektive saltsyran. Kranvattnet hade från början pH-värdet 7,2 (B) och efter att syrorna tillsatts hade pH-värdet ändrats markant (C-D). Trots vattnets autoprotolys innehåller ämnet inte särskilt stora mängder buffrande joner som kan ge en sådan effekt eftersom autoprotolysen sker i små omfattningar.
Under försöket (E) kan man däremot se motsatt effekt. pH-värdet ändrades inte alls eller väldigt marginellt. Detta innebär att Samarin i vatten fungerar bra som buffert. Anledningen till detta är att ämnet innehåller svaga baser och syror som kan plocka upp ytterligare syror/baser som tillsätts vilket ger den buffrande effekten. Samarin innehåller ämnen som till exempel natriumkarbonat och citronsyra. PKa-värdena som förekommer i Samarin ligger mot mitten av pH-skalan, i genomsnitt kring pH 6. Därför tenderar Samarin att påverka pH i lösningarna så att de närmar sig pH 6. PKa-värdet avgör hur stor av molekylerna som protolyseras.
Natriumvätekarbonatet i Samarin protolyseras:
NaHCO3 + H2O → NaCO3- + H3O+
Att Samarin fungerar bra som buffertsystem är ingen slump, tvärtom... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in