Digerdödens påverkan i medeltida Sverige | Historia 1b
- Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 2
- Historia 1b
- A
- 12
- 3293
Fördjupningsarbete: Digerdödens påverkan i medeltida Sverige | Historia 1b
Ett fördjupningsarbete i Historia 1b, där eleven undersöker vilka effekter den medeltida digerdöden hade på det svenska samhället. Eleven redogör kort för läget i Sverige innan pestens utbrott, och beskriver sedan hur pesten spreds samt vilka konsekvenser detta hade på samhället.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är at besvara frågan: Vilka effekter fick digerdöden?
Det är svårt att generalisera hur en epidemi i detta slag påverkat ett samhälle. Då epidemin spreds över så många länder och kulturer samt inträffade under en tid då man inte förde samma sorts dokumentering över befolkningen som i modern tid.
Jag här därför valt att göra en geografisk begränsning och fokusera på hur denna pandemi påverkade Sverige och skulle komma att ändra Sveriges historia och samhällets utveckling.
Innehåll
Abstract
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2. Syfte
1.3. Metod
2. Sverige fram till digerdödens mörker
3. Digerdöden krossar Sverige
3.1. Soldaterna överges i fiendes land
3.2 Gud tar ut sin vrede
3.2.1 Jakten på syndabockarna
4. Digerdödens inverkan på samhället?
4.1. Bönderna får kraft
4.2. Tron präglar samhället
5. Analys - vilka effekter hade digerdöden?
6. Källförteckning
Utdrag
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Man pratar om hemska krig och svåra ekonomiska kriser, men det finns en händelse som drabbat mänskligheten lika hårt, och spridit lika mycket fasa och sorg i världen. En händelse som idag går under namnet digerdöden. Ändå är det inte många som har någon djupare insikt i vad digerdöden var och hur den påverkade samhället. I skolan har vi alla läst om andra världskriget och franska revolutionen. Men kunskapen om digerdöden har fått en sekundär eller obefintlig vikt i undervisningen. Uppsatsens uppgift är att förtydliga digerdödens inverkan som en vändpunkt i historien.
Liksom majoriteten av Sveriges ungdomar var mina egna kunskaper i ämnet kraftigt begränsade innan jag påbörjade detta arbetet, och jag liksom många andra förstod inte hur denna pandemi kunnat forma och prägla en hel tidsepok.
1.3 Metod
På 1300-talet när digerdöden inträffade samlade man inte data om hur befolkningen och utvecklingen i landet såg ut. Det gör att många av de beräkningar som finns idag, inte är helt pålitliga och det finns en risk för felmarginaler.
Det som vi ser, som ligger kvar från digerdöden är massgravar och husgrunder. Dessa efterlämningar och de få kvarvarande dokument har man studerat och är grunden till källorna som används till detta arbete.
De källor som har varit mest användbara i mitt arbete är Bra böckers världshistoria (1984) som är skriven av Kåre Lunden. Jag anser att boken ger en bra överblick hur digerdöden påverkade Europa. Nackdelen med den var att den beskriver läget i hela Europa och jag valt att begränsa mig till Sverige. Janken Myrdals artikel Digerdöden knäckte Sverige... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
