Ekosofi och Wittgensteins syn på språket | Diskuterande text

En diskuterande text, där eleven resonerar kring ekosofi (grundad av Arne Naess) och Wittgensteins syn på språk. Fokus ligger bland annat på det lika värdet av allt levande, filosofis roll i dagens samhälle, Wittgensteins bildteori och språkspelsteori samt Wittgensteins syn på beskrivande, etiskt och estetiskt språk. Se alla frågor som besvaras under "Innehåll".

Notera att källor saknas.

Lärarens kommentar

Fråga 1: Du för ett argumenterande resonemang om vi kan skapa mening i våra liv på ett djupare sätt om vi utgår från ekosofins filosofi än om vi betraktar oss människor som unika varelser som står över naturen och har rätt att använda den som vi vill. Du diskuterar också huruvida allt levande har samma värde och skall behandlas lika och hur detta då påverkar våra etiska val .Till sist för du ett resonemang huruvida filosofin i allmänhet och ekosofin i synnerhet kan bidra till att förändra världen till det bättre och vilken filosofins uppgift kan vara i dag och i framtiden. Bra!

Fråga 2: Du för ett resonemang om den tidige Wittgensteins uppfattning om språket. Du jämför också den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket. Till sist för du ett resonemang utifrån Wittgensteins sats ”Om det man inte kan tala måste man tiga”. Bra!

Hela uppdraget: Du redogör utförligt och nyanserat och med välgrundade argument de områden som tas upp i det här uppdraget. Du gör också välgrundade och nyanserade jämförelser och använder med säkerhet några relevanta filosofiska begrepp och teorier. Bra gjort!

Innehåll

1. Livets mening – nutida filosofi – filosofins roll i världen

Ekosofin som grundades av Arne Naess utgår från att allt levande har något gemensamt. Skapar denna utgångspunkt mening i våra liv på ett djupare sätt än om vi betraktar oss människor som unika varelser som står över naturen och har rätt att använda den som vi vill? Välj det svar du själv vill på denna fråga och argumentera för ditt svar enligt den modell om hur en argumentation bör vara uppbyggd som du lärt dig tidigare under kursen! (E-nivå)

Frågan är då om allt levande är helt jämlikt och har samma värde och om allt levande, från encelliga djur till människor skall behandlas lika. Vilken innebörd får begreppet värde om vi menar att allt levande har samma värde? Kan detta vägleda oss i våra etiska val i vår vardag – hur vi skall agera mot naturen och vårt jordklot? På vilket sätt då? Är det fortfarande ett meningsfullt begrepp då? Varför? Varför inte?(D-C-nivå)

Kan filosofi i allmänhet och ekosofi i synnerhet bidra till att förändra världen, göra den till ett bättre ställe att leva på – hjälpa till att förbättra miljön, göra världen mer human och demokratisk, göra mänskligheten mer medveten om vars och ens personliga ansvar? Varför? Varför inte?
Vad kan filosofins uppgift vara i dag och i framtiden? En spännande personlig hobby bara eller något som kan spela en avgörande roll i att skapa en djupare mening åt ens eget liv i ”den lilla världen” och att göra ”den stora världen” på längre sikt mer human och fredlig? Varför? Varför inte? Motivera ditt svar! (B-A-nivå)

2. Den tidige och den sene Wittgenstein ”Mitt språks gränser är min världs gränser”

Ovanstående citat härrör från Ludwig Wittgenstein.

Varför är bara det beskrivande språket meningsfullt enligt den tidige Wittgenstein? Är det beskrivande språket detsamma som sakpåståenden? Motivera! Varför vill Wittgenstein beteckna etiska och estetiska satser – alltså värdesatser – som meningslösa? (E-nivå)

Jämför den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket! Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller vad ord betyder, deras mening? Du bör här komma in på och förklara både bildteorin och språkspelsteorin! (D-C-nivå)

Sista satsen i Wittgensteins bok Tractatus Logico-Philosophicus lyder: ”Om det man inte kan tala måste man tiga.” Hur tolkar du det? Vad kan det vara som vi enligt Wittgenstein bör tiga om? Varför bör vi det enligt honom? Håller du med eller ej? Motivera! (B-A-nivå)