Folkmordet i Srebrenica | Mediernas roll | Rapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
  • Samhällskunskap 2
  • A
  • 21
  • 5974
  • PDF

Folkmordet i Srebrenica | Mediernas roll | Rapport

En utförlig rapport av hög kvalitet, som handlar om folkmordet i Srebrenica 1995. Fokus ligger på att utreda och förstå begreppet folkmord, analysera händelserna i Srebrenica utifrån detta och dessutom undersöka hur medierapporteringen och mediernas roll för krigets utveckling såg ut.

Frågeställning
Huvudsyftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet folkmord, med utgångspunkt från de krigsförbrytelser som inträffade i Srebrenica. Uppsatsen försöker beskriva orsaker och händelseförlopp till händelserna i Srebrenica och hur detta relaterar till definitionen på folkmord. Vidare försöker jag ge en bild av hur omvärlden ställde sig till konflikten och hur medias roll påverkade utvecklingen av kriget. I analysen försöker jag dra slutsatser kring vad som kunde ha gjorts annorlunda för att förhindra massakern i Srebrenica samt varningssignaler att vara uppmärksam på för att förhindra upprepning av fler folkmord och etniska rensningar i framtiden.

Lärarens kommentar

B Svenska, A Samhällskunskap 2, A Medieproduktion

Innehåll

FOLKMORDET I SREBRENICA - Europas största mänskliga katastrof i modern tid

Abstract 1
1. Introduktion 3
1.1 Frågeställning 3
1.2 Källkritik 4
1.2 Definition av ett folkmord 5
2. Konfliktens bakgrund 6
2.1 En historisk tillbakablick 6
2.2 Jugoslaviens sönderfall 7
2.3 Viktiga datum 8
3. Folkmordet i Srebrenica 9
3.1 Konflikten och parterna 9
3.2 Omvärldens reaktioner 11
3.3 Upplösning och efterspel 13
4. Mediaperspektivet 14
5. Kollektiva lärdomar 16
5.1 Folkmord eller inte? 16
6. Slutsats 18
Litteratur förteckning 20

Utdrag

1. Introduktion
Jugoslaviens sammanbrott och det efterföljande inbördeskriget är för många människor svårt att förstå. Sällan har ett krig väckt så mycket avsky hur människor kan bete sig så mot varandra, och frustrationen blev inte mindre av att dessa krigshandlingar kunde ske utan att någon utomstående grep in i konflikten. Världen var inte längre sig lik där stormakterna använde konflikten för att skapa en ny världsordning efter det kalla kriget. Stormakterna valde dock att förhålla sig passiva under lång tid där EU inledningsvis trodde att de kunde hantera konflikten. Denna hållning passade USA bra som inte ville upprepa misstagen från Somalia med döda amerikanska soldater i en avlägsen del av världen. Ryssland å sin sida hade stora inrikespolitiska problem men såg konflikten i Jugoslavien som ett sätt att markera sin ståndpunkt i debatten om ett utvidgat NATO. FN slutligen visade i sitt agerande att organisationen inte kunde utföra sin uppgift när splittringen bland medlemsländerna var så stor.

Den här uppsatsen skall fokusera på denna händelse som kan betecknats som det största folkmordet under kriget och som visade sig bli Europas största mänskliga katastrof i modern tid. Jugoslavien var en gång det största landet på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Det forna Jugoslavien sammanföll inifrån till att bli separerade enskilda länder. Åren mellan 1992 och 1995 var en lång och plågsam tid för Jugoslavien och dess invånare som under denna tidsperiod omfattade folkgrupper som slovener, kroater, serber, montenegriner, makedonier och albaner. Konflikten som uppstod var inte helt oväntad då Jugoslavien vara en stat där ett stort antal kulturella, etniska och religiösa grupper skulle samsas inom samma nationsgränser. En viss spänning har därför alltid legat i luften, och det var inte förrän vid Titos död som allt rasade ihop. Resultatet blev en humanitär katastrof med ca 150 000 döda och ca 4 miljoner människor på flykt. Från nyhetsrapporteringen fick omvärlden efter en tid höra berättas om etnisk rensning, där det mest brutala folkmordet skedde i Srebrenica... Köp tillgång för att läsa mer

Folkmordet i Srebrenica | Mediernas roll | Rapport

[0]
Inga användarrecensioner än.