Fossila ämnen och försurning | Utredande text

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 1
  • Biologi 1
  • A
  • 4
  • 1702
  • PDF

Fossila ämnen och försurning | Utredande text

En utredande text som redogör för sambandet mellan förbränning av fossila bränslen och försurning, och dess påverkan på organismer. Arbetet redogör för ämnet med fokus på både dess kemi och biologi.

Innehåll

- Sambandet mellan förbränning av fossila ämnen och försurning
- Källor

Utdrag

Vid förbränning av fossila bränslen påverkas miljön globalt, mest i form av försurning och växthuseffekt. Dessa utsläpp kommer framförallt från trafiken och industrier. Svaveldioxid och kväveoxider är de gaser som bidrar mest till de försurande effekterna. Jag förklarar lite hur dessa gaser kommer ut i naturen.

I fossila bränslen finns svavel. När dessa förbränns reagerar svavel med syre och bildar svaveldioxid. Denna gas kommer ut i atmosfären och oxideras delvis till svaveltrioxid. Detta sker enligt reaktionerna.
S (s) + O2 (g) → SO2 (g)
2SO2 (g) + O2 (g) → 2SO3 (g)
Om svaveldioxid förenas med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet (H2SO3) enligt reaktionen
SO2 (g) + H2O (l) → H2SO3 (l)
Om svaveltrioxid förenas med vatten i atmosfären bildas svavelsyra (H2SO4) enligt reaktionen
SO3 (g) + H2O (l) → H2SO4 (l)
Dessa syror binds i det vatten som finns i molnen, och bidrar senare till en sur nederbörd som faller ner över skogar, mark och sjöar.

Vid förbränning i t.ex. en förbränningsmotor är temperaturen så pass hög att kväve och syre från luften reagerar och bildar kvävemonoxid. Kvävemonoxiden reagerar vidare med syre och bildar kvävedioxid. Detta sker enligt reaktionerna
N2 (g) + O2 (g) → 2NO (g)
2NO (g) + O2 (g) → 2NO2 (g)
Denna nitrösa gasblandning sprids med andra avgaser och förenas förr eller senare med vatten i atmosfären och bildar salpetersyra (HNO3). Detta sker enligt reaktionen
4NO2 (g) + 2H2O (l) + O2 (g) → 4HNO3 (l)
Salpetersyran binds också i vattnet som finns i molnen och ger upphov till en sur nederbörd. Salpetersyrans nitratjoner fungerar även som ett gödningsämne. Detta kvävehaltiga gödningsämne bidrar till bl.a. övergödningen av Östersjön.

Dessa syror faller ner som sur nederbörd och försurar mark och sjöar. När nederbörden landar delas svavelsyran upp i sulfatjoner (SO4-) och oxoniumjoner (H3O+), och salpetersyran delas upp i nitratjoner (NO3-) och oxoniumjoner. Det är oxoniumjonerna som ger syran dess sura egenskaper och det är dem som bidrar till surheten. Ju fler... Köp tillgång för att läsa mer

Fossila ämnen och försurning | Utredande text

[0]
Inga användarrecensioner än.