Genteknikens användning | Debattartikel

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 2
  • Naturkunskap 1b
  • A
  • 4
  • 2176
  • PDF

Inlämningsuppgift: Genteknikens användning | Debattartikel

En inlämningsuppgift i form av en debattartikel där eleven argumenterar för användningen av genteknik på sjuka foster.

Lärarens kommentar

Du kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I detta sammanhang använder du kunskaper om hur kroppen är uppbyggd (gen- & cellnivå) för att förklara dina argument.

Utdrag

Forskningen och tekniken bidrar på flera sätt till ett bättre och enklare liv för många människor – vilket jag anser vara hur bra som helst. Det finns tyvärr också några sällsynta fall, där ny teknik ger oss människor så pass omvälvande möjligheter att det innebär problem  snarare än lycka. Ämnet för debattartikeln du för tillfället läser är genetik och  genteknik. Läran om vår arvsmassa och om hur denna kan påverkas till vår egen fördel. Hur ska vi då använda den stora kunskap vi har erhållit? Jag anser att den har sina största fördelar inom medicin och sjukvård, där jag har valt att lägga fokus. Låt oss börja i rätt ände med ren fakta:  Strax efter år 1900 fick genetiken sin första viktiga upptäckt. Efter flertalet genetiska experiment på bananflugan Drosophila melanogaster upptäcktes ett sätt att förändra en levande strålning på bananflugans fortplantningsceller och framkallade på så vis förändringar, mutationer, i generna. De nya bananflugorna fick egenskaper som förändrad kroppsfärg, förkrympta vingar o.s.v. Tiden har haft sin gång och forskningen kring genetik likaså. Det är ännu en modern vetenskap som fick sitt verkliga genombrott runt år 1960, bara några år efter upptäckten utav DNA. Eftersom att vi människor, precis som bananflugor, också är eukaryoter insåg man med tiden att också våra ärtfliga egenskaper kan påverkas enligt samma devis. Det har sin start inuti våra celler:  Arvsanlagen,d.v.s.  generna, som finns i våra celler, innehåller information som cellerna  behöver för att kunna tillverka viktiga proteiner som enzymer eller hormoner Dessa proteiner påverkar både individens funktionsförmåga och personliga egenskaper. Alla våra gener består utav  DNA (deoxiribonukleinsyra), en jättemolekyl som både styr produktionen av proteiner, men som också har förmågan att kopiera sig själv. Från generation till generation har detta varit den absoluta grunden för genernas nedärvning. Vi skulle kunna likna denna DNA­molekyl vid en lång spiraltrappa, med sidor byggda av sockerarten deoxiribos och fosfat. Trappstegen består av kvävebaser och sådana kan det ..... Köp tillgång för att läsa mer

Genteknikens användning | Debattartikel

[0]
Inga användarrecensioner än.