Genus i barnböcker | Rapport

- Ekonomiprogrammet (EK) Årskurs 3
- Svenska 3
- A
- 13
- 3466
Genus i barnböcker | Rapport
Det här är en vetenskaplig rapport där eleven tittar närmre på genus i barnlitteratur, genom att undersöka hur pojkar och flickor framställs i fyra olika barnböcker. Här tas också utgångspunkt i läroplanen för förskolan och vad den säger om genusfrågor.
Rapporten utgår från följande frågeställningar:
1. Hur ser läroplanen ut när det kommer till genus i barnlitteratur?
2. Existerar könsroller i barnlitteraturen?
3. Hur skiljer sig genus i barnlitteraturen när det kommer till framställning mellan de olika könen gällande egenskaper, yrken och roller?
4. Vilka aktiviteter utför de olika karaktärerna?
5. Hur beskrivs karaktärernas klädsel och utseende?
Innehåll
1. Inledning 4
1.1 Inledning och frågeställning 4
1.2 Material och metod 5
2. Bakgrund 6
3. Resultat 8
3.1 Skolverkets läroplan kring jämställdhet i förskolan 8
3.2 Linne Bie & Barbro Lindgren 8
3.3 Analys av barnböcker 9
4. Analys och diskussion 11
4.1 Slutsats 12
4.2 Förslag på vidare forskning 12
5. Källförteckning 13
Utdrag
1. Inledning
1.1 Inledning och frågeställning
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller.
Detta är vad som står på Skolverkets hemsida om förskolans läroplan om jämställdhet. Som en grund kan det låta bra som vägledning, men i media framställs inte jämställdheten enligt dessa krav. Med hjälp av färger och symboler i annonser och böcker för bland annat leksaker eller barnkläder, tvingas barnen in i olika förutbestämda mönster och roller. Detta leder till att de stereotypa könsrollerna stärks och barnen får hinder i sitt identitetsbygge. Allt som oftast är pojkarnas kläder eller leksaker blå, svarta eller fyllda av ”tuffare” symboler som bilar eller hjältar, medan flickornas kläder eller leksaker fylls av ljusare färger som rosa och vitt med ”kvinnligare mönster” så som blommor etc.
Genus och normer är något som har funnits i vårt samhälle i evigheter. Trots att det står i läroplanen på Skolverket om hur barn ska bemötas och undervisas, förekommer normerna ännu och det ser mycket olika ut. Det är ett ansvar att bemöta pojkar och flickor på samma sätt så att de inte blir begränsade och kan arbeta med sig själva som individer. I detta arbete kommer jag att undersöka flickor och pojkars framställning i barnlitteratur. För att specificera min undersökning kommer jag att utgå från följande frågeställningar:
1. Hur ser läroplanen ut när det kommer till genus i barnlitteratur?
2. Existerar könsroller i barnlitteraturen?
3. Hur skiljer sig genus i barnlitteraturen när det kommer till framställning mellan de olika könen gällande egenskaper, yrken och roller?
4. Vilka aktiviteter utför de olika karaktärerna?
5. Hur beskrivs karaktärernas klädsel och utseende?
1.2 Material och metod
För att besvara mina frågeställningar till denna vetenskapliga rapport kommer jag att titta på Skolverkets hemsida om hur läroplanen ser ut för att behandla jämställdhet i förskolan. Jag kommer även att titta närmare på andra säkra vetenskapliga rapporter för att kunna få mer information. Många av mina källor kommer att komma från internet men jag har även valt att analysera fyra olika barnböcker. ”Ella är förkyld”, ”Leos napp”, ”Max lampa” och ”Första fina ordboken”. Tanken är att observera miljö och karaktärsdrag i böckerna, för att kunna se skillnader på pojkar och flickor. Genom att läsa dessa böcker kommer jag att kunna lägga märke till detaljer som jag sedan kan analysera. Förhoppningsvis kommer jag att kunna se stora likheter och skillnader vilket kommer att underlätta min undersökning. De källor jag valt är tillförlitliga tack vare att jag använt mig av hemsidor och böcker som främst är av utbildningssyfte. Som exempel är Nationalencyklopedin (NE.se) en hemsida där information kommer från forskare och professorer. Informationen uppdateras även med täta mellanrum så att informationen ska stämma överens med verkligheten. Eftersom att hemsidan finns på grund av ett utbildningssyfte, finns det ingen anledning för informationen att vara vinklad eller undangömd.
De rapporter jag valt att hämta information ifrån är tillförlitliga då jag kollat upp vad syftet med arbetet är, samt vem som skrivit den. De färdiga arbetena jag hittat är examensarbeten från lärarhögskolan. De är säkra eftersom att källorna i den rapporten är tillförlitliga, samt att det inte finns anledning för skribenterna att vinkla information. I detta arbete kommer jag att hänvisa till mina källor enligt Oxfordsystemet... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in