Grundämnen | Anteckningar från Kemi A: Tema & teori

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 2
  • Kemi 1
  • Inget betyg givet
  • 13
  • 5019
  • PDF

Grundämnen | Anteckningar från Kemi A: Tema & teori

Det här är anteckningar och lösningar till övningar ur kapitel 1 i läroboken "Kemi A: Tema & teori" av Christer Engström, Per Backlund, Rolf Berger och Helena Grennberg. Kapitlet handlar om grundämnen.

Innehåll

Grundämnen
Tre grundämnen I vår kropp
Kunskapen om grundämnen växer fram
Var kommer grundämnena ifrån?
Livets molekyler

Utdrag

KALCIUM I KROPPEN

Det dominerande mineralämnet i kroppen är kalcium. Det är 99 % bundet i mineralet apatit i benvävnad och tänder. I blodplasman bl.a. finns kalcium i lösning som kalciumjoner. I många biologiska processer spelar kalcium en stor roll, t.ex. blodets koagulation och muskelsammandragningar. Hos en vuxen person finns det ca 1-1,5 kg kalcium.
Kalciumintag är ganska viktigt under tiden man växer. Maximala intaget uppnås vid 25-30 års ålder. Gravida kvinnor måste se till att fostret får tillräckligt med kalcium genom att själv äta olika mejeriprodukter och bladgrönsaker. Under amning måste mamman öka kalciumintaget med 50 % mot normalt. Uppbyggnaden av apatit i benvävnad (mineralisering) är en komplicerad process som bl.a. kräver medverkan av D-vitamin.
Är man fysiskt aktiv ska man kunna behålla kalciumhalten i skelettet.
Äldre människor drabbas ofta av urkalkning genom allmänt bristande rörlighet eller t.ex. sjukdom med långvarigt sängläge. På vintern kan (gamla) människor halka och bryta ett ben. Detta kan bero på att minskningen av benvävnad varit så stark att de råkat ut för benskörhet, osteoporos. Kvinnor som passerat klimakteriet är en riskgrupp. Kvinnor drabbas mer än män p.g.a. två orsaker; det kvinnliga könshormonet östrogen, som minskar i samband med klimakteriet, har en hämmande effekt på nedbrytningen av skelettet. Kvinnor har tunnare skelett än män.
Forskarna har hittat metoder för att följa processen där man ska ta reda på hur kalciumupptaget och urkalkningen balanseras mot varandra i en diet. En sådan metod är spårmetoden, där en del av ämnet man är intresserad av ersätts med radioaktiva atomer. De kemiska processerna är lika för grundämnet oavsett om atomerna är radioaktiva eller inte. Då får personen en måltid med radioaktiva kalciumatomer. Kalcium tas upp och förs ut i blodbanan. De radioaktiva ämnen avger strålning som man kan följa. Kalciumupptaget mäts sedan med radioaktiv teknik. Men eftersom radioaktiv strålning är farlig har man velat hitta andra metoder.
Strontium har liknande kemiska egenskaper som kalcium. Hastigheten för strontiumupptaget är lika stor som kalciumupptaget. Strontiumhalten kan visas genom det starkt röda ljus som utsänds om en strontiumförening placerad i en låga. Man kan få en uppfattning om kalciumupptaget genom att mäta strontiumhalten.

FLUOR I KROPPEN

Fluor tillhör de så kallade halogenerna, en viktig grupp av grundämnen. Halogenerna är bland annat klor, brom, jod och astat. Fluor är en giftig gas vid rumstemperatur som kan ge svåra hud- och lugnskador. Fluor påträffas i form av fluoridjon eftersom det är så reaktivt. Vi får i oss fluorid från dricksvatten, te, fisk och skaldjur. Fluoret lagras i skelettet och tänderna.
Kroppens hårdaste material är tandemaljen. Till största delen består den av oorganiskt material i form av kristaller av olika kalciumfosfater som binds samman av ett organiskt nätverk. Fosfaterna sammanfattas som bestående av mineralet apatit. Syrabildningen i munnen ökar varje gång du äter något, särskilt något surt eller sött. Det kan räcka med en klunk läsk eller en kopp kaffe. Syran angriper då och löser upp det hårda emaljskiktet. Karies (hål i tänderna) bildas om angreppet håller på en längre tid. Kalcium kan ersättas eftersom saliven har en viss återuppbyggande förmåga. För att minska risken för karies ska man minska på sockerintaget, undvika småätande, rengöra tänderna och använda fluor. När man säger fluor menar man egentligen fluoridjoner. Fluoridjoner är vattenlösliga och ofarliga i lägre doser. Varför kan då fluoridjoner motverka uppkomsten av karies?... Köp tillgång för att läsa mer

Grundämnen | Anteckningar från Kemi A: Tema & teori

[0]
Inga användarrecensioner än.