Hjalmar Söderberg och "Den allvarsamma leken" | Rapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
  • Svenska 3
  • B
  • 9
  • 3322
  • PDF

Hjalmar Söderberg och "Den allvarsamma leken" | Rapport

En rapport som dels besvarar frågeställningen kring hur Hjalmar Söderbergs kvinnosyn förmedlas i boken "Den allvarsamma leken". Eleven skriver också om Söderbergs bakgrund, politiska engagemang och författarskap.

Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken kvinnosyn Söderberg påvisar utifrån romanen Den allvarsamma leken och hur Söderbergs politiska åsikter får ta plats i romanen. av författaren Söderbergs personliga politiska åsikter som förmedlas i boken.

Hur framställs huvudkaraktären Lydia i romanen? Hur återspeglas Söderbergs kvinnosyn i romanen? Hur färgar Söderbergs politiska intresse av sig på romanen?

Innehåll

1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställning
1.2 Bakgrund
1.3 Metod och material
2. Avhandling
2.1 Lydia Stille – den badande kvinnan
2.2 Söderberg och kvinnorna
2.3 Söderberg och politiken
3. Avslutande diskussion
4. Källförteckning

Utdrag

1. Inledning
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg hyllas ofta idag, men när den släpptes år 1912 väckte den blandade reaktioner. Samtidigt som en del prisade den som en fängslande kärleksroman, beskrev en del den som ett misslyckande. Idag drygt 100 år efter det att romanen gavs ut lever uppskattningen för boken fortfarande kvar medan kritiken sakta men säkert dött ut. Litteraturkritikern Ingemar Wizelius beskrev den, redan på 40-talet som “vår litteraturs enda betydande kärleksroman”. Om den nu är så bra, varför har den fått så mycket kritik? Har de som läst denna roman fokuserat på olika saker? Hur kan det komma sig att en och samma roman har fått så mycket olika recensioner från dess samtidskritiker?

1.2 Bakgrund
Hjalmar Söderberg föddes i Stockholm år 1868. Helena Wallmo skriver på alex.se att Söderberg påbörjade sitt arbetsliv på Generaltullstyrelsen där han arbetade en kort tid innan han påbörjade sina studier på Uppsala Universitet (25/9-2014). På Uppsala Universitet studerade Söderberg endast en termin och litteraturvetaren Bure Holmbäck beskriver i boken Hjalmar Söderberg – Ett författarliv att Söderbergs tid på universitetet knappt har lämnat några avsevärda spår i Söderbergs litterära liv. Därefter påbörjade Söderberg sin karriär ordentligt genom att skriva bl.a. recensioner, noveller och artiklar för Dagens Nyheter, Nyaste Kristianstadsbladet och Svenska Dagbladet. Förutom detta nämner Wallmo även att Söderberg översatte böcker av bland annat den franske författaren Anatole France (25/9-2014). Vid den tid som Söderberg debuterade som romanförfattare hade han alltså redan gjort sig ett namn som journalist.
Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser gavs ut år 1895 och är präglad av den s.k. flanörmentaliteten, vilket innebär att romanen skildrar vad som händer på ytan och inte människors känslor kring detta. Enligt litteraturvetaren Tommy Olofsson i sin artikel för NE påstår han att Söderberg ofta, inte helt rättvist, förknippats med just flanörmentaliteten.
Med skrivandet av Historietter (1889) åstadkom Söderberg en av våra oftast mest omtyckta novellsamlingar och det var här som Söderberg fann den ideala formen för det som senare skulle komma att bli hans berömda stil. Olofsson beskriver Söderbergs litterära stil enligt följande.
”… klar, knapp, precis, ironisk, suveränt balanserad mellan en medkänsla som aldrig slår över i patetik och ett vardagligt tonfall som aldrig ens tillåts närma sig det vulgära.” (Olofsson, www.ne.se 20/1-2017)
Förutom detta gav Söderberg ut fyra ytterligare novellsamlingar, likväl som ett antal romaner, dramer, prosor och noveller, däribland Doktor Glas (Roman, 1905), Gertrud (Drama, 1906), Den allvarsamma leken (Roman, 1912), Den talangfulla draken (Novell 1913) och Den förvandlade Messias (Prosa, 1932). Både dramat Gertrud och romanen Den allvarsamma leken bygger enligt Olofsson på Söderbergs egna smärtsamma erfarenheter och gestaltar bland annat en upplevelse av ”köttets lust och själens obotliga ensamhet” (20/1-2017).
Söderbergs uppbrott från skönlitteraturen kom i och med skrivandet av tankeboken Hjärtats oro (1909). Denna är en blandning av en dagbok, essä och en kritisk samtidsanalys. Anders Q Björkman beskriver i sin krönika för SvD att Söderberg bland annat skriver kritik mot kristendomen. Vidare konstaterar Björkman att bokens andra stora ämne är kvinnlig rösträtt, något som Söderberg är helt emot, och han inleder kapitlet med att berätta om hur han spanar in damer på dambadet i Dragör. Fortsättningsvis presenterar Söderberg argument mot kvinnors rösträtt och landar till slut, enligt Björkman, i slutsatsen att de kvinnor som kämpar för kvinnlig rösträtt inte var så kallade ..... Köp tillgång för att läsa mer

Hjalmar Söderberg och "Den allvarsamma leken" | Rapport

[0]
Inga användarrecensioner än.