Holdomor: Det urkrainska folkmordet | Analys

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Ekonomiprogrammet (EK) Årskurs 2
  • Historia 3
  • A
  • 5
  • 2186
  • PDF

Holdomor: Det urkrainska folkmordet | Analys

En analys av Holodomor, folkmordet i Ukraina där miljoner dog som följd av en massvält. Eleven redogör massvältens orsaker och förlopp, och diskuterar sedan om det kan anses vara ett folkmord eller ej.

Utdrag

Historiska händelser har alltid använts på många olika sätt som ett vapen, som propaganda, förstärka en nationell identitet och många fler. Ett bra exempel på hur historien har använts av flera olika grupper eller människor för olika syften är “Holodomor”. Den Ukrainska massvälten, folkmordet eller massmordet mellan 1930-1933 krävde mer än 3 miljoner människors liv.
I denna examination kommer jag beskriva användningen av historien om Holodomor genom den moderna historien och öppna ett öga för läsaren vilken kraft historieskrivningen kan ha. Jag ska också diskutera om det var ett folkmord eller inte.
Från att livegenskapen avskaffades 1861 till den ryska revolutionen hade bönderna lyckats få mer makt. Livegenskapen var som ett slags slaveri som stoppade all möjlighet för bönderna att kunna utveckla sitt jordbruk. Som band bönderna till godsägare genom med att det var godsägaren som ägde marken som jorde att flyta eller ta ut vinst blev omöjligt då .
Denna reform gjorde så att många bönder fick nya möjligheter och i början av 1900 talet så genomfördes även många andra reformer som ledde till att bönderna kunde skilja ut sin egen jord från byns för att kunna bli fria jordbrukare. Adelsmännen hade beskattat byarna tidigare.
Efter ett tag växte det fram en liten grupp av välbärgade jordbrukare som kallades Kulaker vilket betyder “knytnävarna”.
Efter ryska revolutionen började Staten (Bolsjevikerna) att tvångsrekvirera spannmål och livsmedel. Detta möttes av stora protester och flera bondeuppror över hela landsbygden. Efter ett tag ansåg Bolsjevikerna att kulakerna var de största fienderna mot kollektiviseringen, delvis att avskaffa allt privat ägande av mark. En konsekvens av dessa protester och uppror var att stora delar av Sovjetunionen drabbades av svält som fick Lenin att ändra den ekonomiska politiken för att rädda livsmedelsproduktionen. Denna kompromiss gjorde så att bönderna fick fortsätta behålla sin jord och rätten att sälja överskott på marknaden.
1924 dör Lenin. En ny ledare, som kallas Stalin, träder fram och tar makten efter ett år. Stalin kallades “mannen av stål”. Stalin får partiet att ändra åsikt om ekonomin och siktar in sig på en total kollektivisering av hela ekonomin, även jordbruket för att komma ikapp de industrialiserade västländerna . 1927 har Stalin övertygat de sista motståndarna i partiets topp om kollektiviseringen och den nya ekonomiska planen. Planen är att utveckla Sovjetunionens tunga industri, blandannat för att bygga upp militären och gäller fem år i taget. Den så kallade “5 års planen” startar. Stalin behöver kapital, maskiner och kunskaper om tung industri som inte finns... Köp tillgång för att läsa mer

Holdomor: Det urkrainska folkmordet | Analys

[0]
Inga användarrecensioner än.