Immunförsvaret | Fördjupningsuppgift

- Komvux
- Biologi 2
- A
- 6
- 1992
Immunförsvaret | Fördjupningsuppgift
En fördjupningsuppgift om människans immunförsvar. Eleven berättar om hur immunförsvar fungerar vid angrepp från bakterier och virus, samt hur antibiotika verkar.
Innehåll
Immunologi/mikrobiologi
- Inledning
- Immunförsvaret
- Virus, den lilla problemskaparen
- Antibiotika
- Källor
Utdrag
Inledning
Hur människans immunförsvar fungerar vid angrepp från bakterier respektive virus skall tittas närmare på. Eftersom immunförsvaret kan reagera på olika typer av angrepp sker också olika reaktioner. Därför ska vi titta närmare på immunförsvaret och hur den reagerar på olika mikrober, d.v.s. mikroorganismer som t.ex. bakterier och virus.
Immunförsvaret
Eftersom immunförsvarets arbete pågår hela tiden så är det är det bra att veta att immunförsvaret brukar delas upp i det ”ospecifika och specifika” immunförsvaret. Till en början finns det passiva försvaret, d.v.s. huden, magsyra och slemhinnor. Det ospecifika kallas ibland också det medfödda försvaret som brukar vara konstant medan det specifika försvaret, även kallat det förvärvade försvaret, är adaptivt och anpassar sig till situationen. Till det medfödda försvaret räknas huden som räknas som den största fysiska barriären. Sedan har vi olika kemiska barriärer som t.ex. magsyra. Det ospecifika försvaret är väldigt snabbt på att reagera gentemot det specifika försvaret. Däremot är det specifika försvaret den som kan agera mot nästan alla antigener som finns, det kan inte det ospecifika försvaret då den endast kan känna igen ett litet antal mikroorganismer. I huden så finns körtlar som genom att hålla ett lågt pH-värde gör det jobbigt för bakterier och även skyddar genom att producera lysozymer, som är ett bakteriedödande ämne som förintar vissa bakteriers cellväggar.
Men kommer en mikrob förbi detta första lager av försvar, som t.ex. huden, slemhinnor och magsäcken, så stöter de på ännu en försvars nivå som räknas till det medfödda försvaret. På denna nivå så är det vita blodkroppar som finns överallt i kroppen, mellan celler och i större koncentration i lymfan, och inte bara i blodkärlen som vissa skulle tro. På så viss reagerar det snabbt vid angrepp eftersom alla celler i kroppen har en viss ID-kod som de läser av. Dessa ID:n är antigener som sitter på cellytan hos celler. Det vita blodkropparna kontrollerar konstant cellytornas antigener. De vita blodkropparna... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in