Järnvägen | Fördjupningsarbete

- Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 1
- Historia 1b
- B
- 4
- 1219
Järnvägen | Fördjupningsarbete
En kortare uppsats om järnvägen och dess betydelse för samhället under 1800-talets industriella avancemang och Sveriges historiska utveckling av tågnätet. De infrastrukturella betydelserna belyses men även tåget som ett steg i den moderna människans geografiska liberalisering.
Utdrag
Till en början avvaktades järnvägsbygge i Sverige. Kostnaderna var höga och staten ansåg att järnvägen endast skulle bli ett komplement till sjöfarten och att ångbåtarna som fanns räckte som snabb transport. Många var även oroliga att den snabba farten skulle göra människorna illamående. Reflektera då över att det idag finns ett japanskt maglev-tåg som kommit upp i 500 km/h med passagerare! Det var i alla fall först 1854 som Sveriges riksdag tog beslutet att ett nät av 5 stambanor skulle byggas. Detta innebar att Sverige blev den 14:e nationen med järnväg. 1 december 1856 invigdes de första banorna, Göteborg-Jonsered & Malmö-Lund. 1875 var det tänkta stambanenätet helt färdigt och detta bestod av Södra, Västra, Östra, Norra & Nordvästra stambanan. Till dessa fick både kommunala och privata bolag lov att bygga anknytande sidobanor eftersom att järnvägen började bli populär vilket innebar att man nu kunde börja tjäna pengar på transporten. Senare byggdes helt privata järnvägar vilket var möjligt genom lån från staten, ett tag fanns det till och med fler privata järnvägar i Sverige. Järnvägsförbindelsen mellan Gävle och Falun som var färdigbyggd 1859 är ett exempel. Det var främst äventyrare och mindre seriösa affärsmän som drogs till privata järnvägar vilket ledde till att många järnvägsbolag till slut gick i konkurs. Det bestämdes därför år 1879 att Sveriges järnvägar skulle förstatligas... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in