Järvars etologi | Labbrapport
- Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
- Biologi 1
- A
- 22
- 7980
Järvars etologi | Labbrapport
Naturvetenskaplig specialisering - Etologi.
En rapport skriven enligt gymnasiearbetsmallen i specialkursen Etologi, som handlar om järvars etologi. Rapporten är baserad på etologiska studier av järvarna i djurbevaringsparken Nordens Ark.
Rapporten tar utgångspunkt i följande frågeställningar:
• Hur skiljer sig beteendet mellan parlevande och ensamlevande järvar?
• Hur påverkas beteendet hos parlevande respektive ensamlevande järvar av berikningar?
• Är järvarna villiga att kämpa mer för att få tag på attraktivare föremål, till exempel godare mat?
Innehåll
Järv
1. Inledning
1.1 Syfte
1.2 Frågeställningar
2. Bakgrund
2.1 Introduktion till etologi
2.2 Introduktion till berikning
2.3 Artpresentation
3. Metod
3.1 Metod och material
3.1.1 Individerna och hägnet på Nordens Ark
3.1.2 Etologistudien
3.1.3 Berikningsstudien
3.2 Metodkritik
3.2.1 Observationerna och urvalet
3.2.2 Berikningen
3.3 Källkritik
4. Resultat
4.1 Etologistudie
4.2 Berikningsstudie
4.3 Övriga iakttagelser
5. Slutsatser och diskussion
5.1 Beteendeskillnader mellan parlevande och ensamlevande järv
5.2 Beteendeskillnader mellan parlevande och ensamlevande järv vid berikning
5.3 Viljan att kämpa mer för godare mat
Källförteckning
Utdrag
Sammanfattning
Järvar stöter vi mycket sällan på i det vilda eftersom de lever i ödsliga terränger dit människor har svårt att ta sig. Utbredningen sträcker sig över större delen av det norra halvklotet, främst i obebodda områden som till exempel stora barrskogar. Järvar har en kropp byggd för att kunna springa långa sträckor. De lever solitärt och är i behov av stora revir. I fångenskap bestämmer människan hägnets storlek och hur många individer som ska dela på ytan. Då vi väljer vilka tillgångar djuret ska ha och hur likt livet i fångenskap ska vara livet i det vilda styr människan mycket av järvens levnadssätt i fångenskap.
I vår undersökning har vi studerat beteendeskillnader mellan ett par som lever tillsammans i ett hägn och en individ som lever ensam. Vi kom bland annat fram till att den ensamlevande järven var aktivare och uppvisade olika beteenden med en högre frekvens än de parlevande järvarna. Vi kom även fram till att parets beteenden inte verkade bero på vad den andre järven i paret uppvisade för beteenden för tillfället. För att djur i fångenskap inte ska bli understimulerade gör man i djurparker olika berikningar med syftet att stimulera djuren och ge dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Vi gjorde en berikningsstudie där järvarna fick möjlighet att interagera med två olika objekt för att se vilket de föredrog, hur mycket de var villiga att kämpa för att få tag på mat, och återigen om beteendeskillnader uppstod mellan parlevande och ensamlevande individer. I denna studie upptäckte vi nya beteenden hos järvarna som levde i par då de behövde konkurrera med varandra om berikningarna.
Syfte
Syftet med denna rapport är att undersöka skillnader i beteende mellan järvar som lever i par och en ensamlevande järv. Rapporten syftar även till att undersöka hur berikningar påverkar parlevande respektive ensamlevande järvars beteende, samt hur motiverade järvarna är till att kämpa mer för att få tag på något av större värde... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
