Jonathan Swift | Utredande text
- Ekonomiprogrammet (EK) Årskurs 3
- Svenska 3
- MVG
- 9
- 2106
Jonathan Swift | Utredande text
En utredande text som handlar om författaren Jonathan Swift, hans liv och historia samt hans verk. Syftet är att undersöka hur Jonathan Swift kan sägas vara en förespråkare av upplysningstidens idéer. Detta görs genom att de paralleller som finns mellan Swifts text ”Ett anspråkslöst förslag” och upplysningens tankesätt och ideal analyseras.
Frågeställningar:
Hur kan Jonathan Swift sägas vara en förespråkare av upplysningstiden?
Hur mostrider han upplysningstidens tankar och idéer?
Innehåll
1. Inledning 1
1.1 Syfte 2
1.1.1 Frågeställningar 2
1.2 Bakgrund 2
1.3 Metod och material 3
2. Resultat/Fakta 3
3. Diskussion 4
4. Slutsats 6
5. Källförteckning 6
5.1 Litteraturförteckning 6
Utdrag
1. Inledning
Under 1700-talet började en ny kulturströmning som kallas för upplysningstiden. Fröet till upplysningens idéer föddes ur vetenskap och filosofi i England, där det efter en period av oroligheter infördes ett nytt styrelseskick. Tidigare hade landet styrts auktoritärt av kungen- men nu var det parlamentet som hade störst inverkan. Denna reform grundade sig mycket på samhällsvetaren/filosofen John Lockes tankar som ansåg att alla individer föds med naturliga rättigheter som inte får inskränkas (bajenpedagogen 27-10-15).
Representanterna för upplysningstiden betonade förnuftet och ville att människorna borde tänka självständigt istället för att blint följa auktoriteterna. Man ansåg att man med kunskap som grund skulle kunna handla klokt och förnuftigt för att därmed leva ett lyckligt liv.
De nya kunskaperna hade man fått genom att iaktta framförallt naturen och utsätta den för olika experiment. Kunskap byggdes upp av erfarenheter och förnuft, och av det kunde man dra slutsatser (ibid.)
Tanken att ändra uppfattningen om olika synsätt fanns alltså inte bara inom naturvetenskap och filosofi, utan man ifrågasatte även olika autoriteter i samhället som kyrkan och ”kungadömet av Guds nåder”. Denna uppgörelse menades vara falsk och kom att ge prägel på större delen av 1700-talet (Mimersbrunn,2002) . Man började förespråka åsiktsfrihet, tryckfrihet, religionsfrihet m.m och hävdade, precis som John Locke, att alla individer är födda fria och har rätt till liv, frihet och egendom. Med hjälp av förnuftet skulle världen kunna förbättras (Bajenpedagogen 27-10-15).
Det var dock inte ofarligt att kritisera makten. Censur och tryckförbud hotade de författare som skrev ”orätta” och fel åsikter om den dominerande samhällsordningen och kyrkans makt. Mycket av den litteratur som skrevs under upplysningstiden hade nämligen målet att kritisera och väcka debatt(ibid).
Det fanns dock ett sätt att undvika censur under upplysningen, nämligen att skriva texter i allegorisk form, dvs ”en ofta konkret berättelse, som handlar om något djupare, mer abstrakt och därför kan tolkas på flera sätt”. Andra genrer var satir. Satiren är en uttrycksform som på ett komiskt, lite elakt sätt har i syfte att kritisera och förlöjliga en person, samhällsproblem, uppfattningar etc. En satirikers förlöjligande i texter är ofta menat som en provokation eller för att uppmana om förändring (Lyceum 27-10-15)... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
