Källkritik och historieskrivning | Frågor och svar

Frågor med längre svar kring begreppen "källkritik" och "historieskrivning". Fokus ligger bland annat på hur källkritik växt fram, källkritikens betydelse i historieskrivning, de fyra källkritiska huvudkriterierna, skillnaden mellan kvarlevor och berättande källor, bröderna Weibull, könsperspektiv, postkolonialt perspektiv, framstegstanken och analys av diskursen (se alla frågor som besvaras under "Innehåll").

Notera att källhänvisning saknas.

Innehåll

1. Försök förklara översiktligt vad det innebar att historia/historieskrivningen blev en vetenskap? När inträffade det

2. Leopold Ranke betraktas som den moderna historievetenskapens grundare. Följande citat förknippas med honom: a) ”wie es eigentlich gewesen” b) ”ta på oss deras glasögon” c) ”Varje tid står närmast Gud”. Förklara innebörden i dem och vad de har med det historievetenskapliga genombrottet att göra!

3. Ange de fyra källkritiska huvudkriterierna som sammanfattar källkritiken! Förklara också vad de innebär?

4. Vilka personer förknippas (i första hand) med det källkritiska genombrottet i svensk historieskrivning?

5. Exemplifiera hur källkritikern kan arbeta genom att redogöra för bröderna Weibulls analys av den medeltida isländska litteraturen!

6. Varför är det så viktigt (för historievetenskapen) att skilja mellan kvarlevor å den ena sidan och berättande källor å den andra?

7. På vilket sätt kan man säga att ovanstående distinktion/skillnad var och är avgörande för bröderna Wiebulls analys av de isländska sagorna?

8. Varför är det så viktigt att historieforskaren tydliggör sitt/sina perspektiv när hon/han visar fram sin forskning?

9. Förklara varför a) könsperspektivet och b) det postkoloniala perspektivet har trängt igenom i så hög grad inom historieforskningen under senare tid!

10. Förklara skillnaden mellan idealistisk och materialistisk historieuppfattning samt kopplingen mellan den idealistiska historieuppfattningen och a) religionen samt b) nationalismen!

11. Redogör för när framstegstanken blev dominerande inom historieskrivningen, vilka förutsättningar den bygger på samt vilka konsekvenser den fick för synen på framför allt utomeuropeiska folk!

12. Förklara a) aktörsperspektivet och b) strukturperspektivet inom historieskrivningen samt problematisera respektive perspektiv, dvs redogör för bristerna/problemen med dessa perspektiv!

13. Vad menar författarna till läroboken (Nyströms) med kulturbegreppet som ett ”gränsöverskridande begrepp” i kapitlet Från beskrivning till förklaring? Vad menas med ”att konkret analysera hur de olika delarna samspelar i helhetens utveckling”?

14. I kapitlet ”Att söka sanningen om det förflutna” problematiseras sanningsbegreppet/kunskapsbegreppet inom den traditionella historieskrivningen. Förklara detta genom ”Den postmodernistiska kritiken” av och avståndstagandet från den tidigare historievetenskapen!

15. Varför har de mer ”postmoderna” forskarna ägnat så stort intresse åt att blottlägga och analysera diskursen? Vad finns det för risker med att driva diskursanalysen för långt, enligt läroboksförfattarna?

16. Försök nu att lyfta fram kärnan i författarnas slutsatser och egna ståndpunkter (sammanfattning) när det gäller problemen med att se på förfluten tid, under rubriken ”En sanning i förändring” (s. 154-155)!