Känsel | Labbrapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 2
  • Biologi 2
  • B
  • 8
  • 2788
  • PDF

Känsel | Labbrapport

En labbrapport där eleven undersöker hur personer reagerar på olika typer av stimulering av känseln vi huden. Eleven undersöker också om det är olika upplevelser mellan män och kvinnor.

Syfte
Syftet med denna undersökning är att mäta känsel på olika kroppsdelar hos personer utifrån kön och ålder. Frågeställningen som används för att uppnå syftet är : ​Vilka kroppsdelar och personer reagerar mest på olika typer av känsel , samt hur väl förklarar kön och ålder vår evolutionära historia variationen?

Lärarens kommentar

En välskriven laborationsrapport. I din teoridel kunde du ha lagt mer fokus på de olika forskningsrapporterna om smärta istället för beskrivningen av hur en nervsignal skickas.

Innehåll

Syfte
Teori
Hypotes
Utförande/Metod
Material
Resultat
Diskussion/Slutsats
Hur förklarar kön och ålder vår evolutionära historia variationen?
Felkällor
Källförteckning

Utdrag

Teori
Man kan uppleva olika saker när man pratar om känsel i det här sammanhanget bla tryck, beröring , värme och smärta. De olika känsel upplevelserna finns i hud, muskel, senor , leder och i inre organ. Känselcentrum sitter i hjärnan. Smärta är en obehaglig känsel som man får av olika typer av kraftig påverkan som skadar eller hotar kroppen.

Ibland kan en del impulser kan skickas utan att man är medveten om dem. Reflexer är omedvetna reaktioner som kan uppstå vid en smärtupplevelse i form av en stimuli , tex om man sticker sig i handen på ett vasst föremål så reagerar smärtkänsliga celler som skickar en impuls från sensoriska nerver till det centrala nervsystemet . I ryggmärgen kopplas signalen om till motoriska nerver via en synpas och impulsen når en muskel i armen vilket gör att muskelcellerna spänns, och man rycker bort handen. Samtidigt skickas signaler till hjärnan som tolkar vad som har hänt.

Dendriter är korta utskott som fångar upp en impuls som leds mot cellkroppen , och axonen leder impulsen från cellkroppen genom myelin så att den når synapsen som öppnas och frisläpper signalsubstanser som påverkar exempelvis en muskelcell. Elektriska impulser uppstår på grund av jon strömningar dvs kalium och natrium över cellmembranet. När nervcellen reagerar på en stimuli i kroppen och ger ifrån sig en impuls , öppnas kanalerna i cellmembranet i cellen och den positiva laddningen på natriumjoner strömmar in samt den negativa kloridjoner utanför cellen strömmar ut ur cellen. Den förändrade laddningen gör att signalen skickas genom nervcellen och det uppstår en aktionspotential. För att signalen ska skickas måste den nå ett tröskelvärde dvs en viss styrka för att den ska utlösa en aktionspotential. Om stimuli är för svag skickas ingen impuls alls, men om tröskelvärdet uppnås fortplantas impulsen i axonen. Aktionspotential beskrivs som ‘'allt eller inget svar'' på en stimuli med tanke på att man kan uppfatta stimuli mer eller mindre starkare. Varje aktionspotential har samma tröskelvärde och vid kraftigare stimuli skickas fler impulser från nervcellen vilket gör att stimulin uppfattas starkare. Nervcellen depolariseras när laddningen i cellen har förändrats på grund av tröskelvärdet som har höjt i samband med att retningen blev stark nog. När nervcellen har skickat en signal måste laddningen av natriumjoner och kaliumjoner återställas dvs kaliumjoner åker tillbaka in i cellen och natriumjonerna åker ut ur cellen. Denna period heter ...... Köp tillgång för att läsa mer

Känsel | Labbrapport

[0]
Inga användarrecensioner än.