Kärnkraftverket forsmark | Fördjupningsarbete | Naturkunskap

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
  • Naturkunskap 1b
  • A
  • 23
  • 9976
  • PDF

Kärnkraftverket forsmark | Fördjupningsarbete | Naturkunskap

Det här fördjupningsarbetet förklarar i detalj hur kärnkraftverket Forsmark fungerar; hur kärnkraften tillverkas, verkets säkerhetssystem, kapacitet, kostnad för framställan av energi, med mera. Dessutom förklaras här också vilka alternativa energikällor som finns, och dessa jämförs med kärnkraft.

Innehåll

1.0 Teknik 3
2.0 Säkerhet 5
3.0 Kapacitet 8
4.0 Tillverkningskostnad för elektriciteten. 14
5.0 Miljökonsekvenser 16
6.0 Framtidsutsikter/Planer 18
7.0 Egen åsikt i energifrågan. 19
8.0 Diskussionsfrågor 20
9.0 Källförteckning 23

Utdrag

1.0 TEKNIK
1.1 Kärnkraftverkets uppkomst
1896 upptäckte fysikern Henri Bequerele radioaktiviteten, detta blev som en början på kärnkraftverkets uppkomst. Andra forksare och fysiker tog sedan över Berqueles upptäckt och började forska vidare på detta. Man lyckades framställa radium och upptäcka att tunga atomkärnor klyvs i två delar, detta kallas för fission. Några år senare upptäcktes det att genom långsamma neutroner så kan Uran-325 vara klyvbart. Det första kärnkraftverket någonsin användes för elproduktion år 1956. Det användes till försvaret för att producera pluton och el. Svensk kärnforskning började ordentligt efter atombomben i Hiroshima då statsminstern i Sverige startade en atomkomitté. År 1950 bestämde man att Sveriges första kärnreaktor skulle byggas, detta var efter att Sverige starta ett uranutvinningsverk i Kvarntorp. Svenska urantillgångar var bland det viktigaste i världen. Innan 1970-talet så ansåg nästan alla från både politiskt håll, näringsliv, forskare och allmänheten att antomkraften var positiv för världen. Men år 1970 då kärnkraftverket startades för kommersiell mening så medförde det även andra risker och problem med denna atomkraft. Kärnkraftverkets kapacitet växte från 1 GW till över 100 GW från 1600-talet till 1700-talet. Denna stora förändring skedde på grund av att elförbrukningen ökade och efter oljekrisen ville man minska ned på oljeberoendet. Forsmarksverket, Oskarshamnsverket och Ringhalsverket är idag det tre kärnkraftverken som finns i Sverige. Idag är världen mycket större och behöver mera el, men en tredje del av världens befolkning saknar tillgång till el. I Sverige så är vattenkraftverk och kärnkraftverk 80-90 % av svenska el.

1.2 Kärnkraftsprocessen
Ett sätt att kunna producera el på är genom kärnkraftverk.
Genom en energikälla så produceras el, energikällan vi har här i Sverige kallas uran. Genom fission som är kärnklyvning så får man energi. Om man splittrar atomkärnor genom att beskjuta dem med fria neutroner så får man kärnklyvning.
En atomkärna splittras två lika stora delar då en neutron träffar atomkärnan. Efter det skapas två eller tre nya neutroner och värmeenergi frigörs. Denna värmeenergi används sedan för att producera el medan de nya neutronera klyver nya atomkärnor som frigör energi. Detta blir som en kedjereaktion. Neutroner som träffas av en atomkärna bildar nya neutroner för att atomkärnan ger ifrån sig energi efter att den klyvs. När det bildas en kedjereaktion efter att flera atomer träffat varandra så kallas denna kärnklyvning för fission. Energin omvandlas till värmenergi som kokar upp vattnet i reaktorn. Uran är det ämnet som har bäst egenskaper att utvinna störst energi på grund av att uran är... Köp tillgång för att läsa mer

Kärnkraftverket forsmark | Fördjupningsarbete | Naturkunskap

[0]
Inga användarrecensioner än.