Konjunktur och globalisering | Frågor och svar

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Ekonomiprogrammet (EK) Årskurs 2
  • Samhällskunskap 2
  • C
  • 12
  • 3420
  • PDF

Konjunktur och globalisering | Frågor och svar

Frågor och svar om konjunktur och globalisering.

Innehåll

- Varför uppstår lågkonjunktur enligt keynesianismen och monetarismen och hur bör staten agera i en lågkonjunktur, enligt de båda teorierna?

- Vad innebär en lågkonjuktur? Vad har staten för roll i de olika teorierna? Vad påverkar/varför blir det lågkonjuktur?

- Hur ser det svenska konjunkturella läget ut idag och vad bör/kan Sverige göra för att bromsa alternativt sätta hjulet i rullning igen?

- WTO och ATTAC har olika syn på globaliseringen. Hur skiljer sig denna syn åt samt hur vill de se att världen organiseras i framtiden?

- Att den internationella ekonomin är ojämlik är ingen nyhet, men hur denna skall lösas är inte alla överens om. Vilken utvecklingsskola eller tillvägagångssätt tror du mest på och vad är det som gör att detta alternativ övertrumfar de andra strategierna?

Utdrag

Lågkonjunktur uppstår när efterfrågan på produkter (varor och tjänster) blir mindre än vad som producerats i ett land. När de som säljer produkterna märker att folk inte handlar lika mycket (efterfrågan på deras varor), måste de minska sina utgifter såsom personal och nya investeringar. Detta leder till att färre får arbete. Detta leder att folk får mindre pengar och kan spendera mindre pengar, en dålig spiral. I en lågkonjunktur brukar också inflationen minska på grund av att mindre pengar används.

Enligt den nationalekonomiska teorin keynesianismen så uppstår lågkonjunkturer och depressioner på grund av för liten efterfrågan i ekonomin. Enligt John Maynard (grundaren av denna teori) ska staten bedriva stabiliseringspolitik. Alltså att staten går in och försöker få igång
efterfrågan på varor. Detta kan staten göra genom att satsa på infrastruktur, detta skapar i sin tur jobb som gör att fler personer får pengar att spendera. Man kan också öka människors löner för ju mer pengar folk har ju mer spenderar folk. Om ekonomin däremot skulle bli för “het” högkonjunktur så gör staten bara tvärtom alltså sänker löner och bygger mindre vägar etc. Man brukar säga att statens uppgift (enligt Keynesianismen) är kyla ner ekonomin när det är högkonjunktur och ge ekonomin en knuff när det är lågkonjuktur. Keynesianismen var den ledande ekonomiska teorin från 30-talet fram till 70-talet då den tappade sin ställning då den inte kunde lösa stagflation (en blandning mellan inflation och lågkonjuktur).

Keynasimens huvudmål var att efterfrågan skulle vara stor och ha så liten arbetslöshet som möjligt, den andra teorin som jag ska skriva om Monetarismen hade istället som huvudmål att inte ha en så hög inflation. Keynasimen ville att staten skulle kyla eller hetta ekonomin dit man ville att den skulle gå, Monetarismen ville istället att staten inte skulle lägga sig i så mycket.

Denna teori skapades och tog fart mellan 50-70-talet. Det var mycket en kritik mot Keynesianismen som som Milton Friedman (grundare av teorin Monetarismen) tyckte bara försökte få det till en högkonjunktur och öka efterfrågan, där man gav bidrag och att staten skulle skapa jobb, men inga riktiga jobb skapades. Så i slutet av Keynismens “era” hade man hög inflation och hög arbetslöshet. Man kan säga att efterfrågan var konstgjord då det ofta bara var bidrag från staten.

Vissa menar att Keynaismen var lite smyg socialistiskt då staten skulle bestämma när efterfrågan skulle höjas/sänkas, Monetarismen var mer liberalistiskt då man inte ville att staten skulle lägga sig i så mycket och ha en fri marknad fast med tydliga regler. Det enda staten skulle göra var enligt Milton Friedman att se till så att pennigmängden (pengar i omlopp i samhället) inte är mer än BNP. Alltså om ett land producerar varor för 20 miljoner så ska penningmängden också öka med 20 miljoner, ökar det mer än det kommer det bli inflation. Om ett land
producerar saker värda 1kr, men har jättemycket pengar så blir ju inte ens pengar värda något och varorna som finns blir jätte dyra. Det enda staten skulle göra enligt denna teori var inte ha för höga offentliga utgifter och inte ha underskott i ekonomin (att man tjänar mindre än vad man gör av med, man blir då tvungen att låna pengar). “Man ska aldrig göra av med mer pengar än vad man har” oftast är de folk som är med i ... Köp tillgång för att läsa mer

Konjunktur och globalisering | Frågor och svar

[0]
Inga användarrecensioner än.