Kristendomens utveckling | Fördjupningsuppgift

Utdrag

Romerska riket utövade en polyteistisk religion som en typ av statsreligion under större delar av sin existens. Boende i Rom skulle årligen delta i ett antal offentliga religiösa ceremonier (detta var mest offer ceremonier). Det fanns dock en tolerans mot dem nya religion utövarna så länge dem kunde acceptera den övergripande principen, att kejsaren som bar upp det romerska imperiet hade en gudaliknande status. Det var dock en ny religion som inte kunde acceptera denna övergripande princip, detta var kristendomen. Enligt kristendomen så kan ingen människa jämföras med gud, kejsaren var enbart en vanlig dödlig i deras ögon. Detta kom att bli i ett problem för de som styrde Romarriket.

Kristendomen växte snabbt fram i Rom och när väl romare började konvertera (runt ca 45-50 år) till kristendomen så ökade antalet av missionärer, förkunnandet är viktigt för den kristna tron. För kejsaren Nero var de kristna missionärerna ett stort hot för det Romerska samhället. Dom kristna accepterade inte att kejsaren hade fått sin makt av gudarna och att han skulle äras därefter av sina undersåtar. Kristna ifrågasatte kejsaren... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in