Kvinnlig rösträtt | Fördjupningsarbete | Historia 3

Utdrag

1. Inledning
Först 1921 fick kvinnor i Sverige rätten att rösta politiskt, efter en lång och utdragen kamp mot det orättvisa och mansdominerade systemet. Det var en otroligt viktig händelse i de svenska kvinnornas historia. För att åstadkomma denna förändring krävdes det dock”en hel armé av talande tungor” som Signe Bergman, en av de aktiva, uttryckte det. Dem mötes otaliga gånger av nedlåtande och avfärdande kommentarer. Att kvinnor skulle var kompetenta och mogna känslomässigt nog för att delta i något så viktigt som det politiska verkade absurt för vissa. Det vi tycker är intressant är de för- och motargument som uppenbarade sig kring denna debatt. Vi har därför valt att fokusera vår undersökning utifrån dessa två frågeställningar;

- Vilka argument fanns det för att kvinnan skulle få rösträtt?
- Vilka argument fanns det emot att kvinnan skulle få rösträtt?

1.1 Metod
1.1.2 Kvalitativ metod
Kvalitativ metod är ett begrepp inom samhällsvetenskaperna för olika sätt att arbeta. Det förenas ofta av att forskaren själv befinner sig i den verklighet som analyseras. 1 Denna metod går ut på att samla fakta och material från exempelvis intervjuer för att därefter granska och tolka frågeställningarna. Med att använda denna metod kan man således få en uppfattning kring arbetet för att därefter kunna besvara rapportens frågeställningar i en skriftlig form. 2 Frågeställningarna avgör oftast vilken metod som är lämpligast. Om man vill ha en bredare förståelse för sina frågor och där man även vill ha större möjligheter och perspektiv på saker brukar man välja den kvalitativa metoden istället för den kvantitativa metoden. Om man bara använder en undersökning utifrån en kvalitativ metod är det svårt att att få ett resultat och därför har rapporten utförts av flera olika undersökningar för att få fram ett bra resultat. Att uppge en slutsats av att bara...
---
2.1.1 Kvinnans rösträtt
Från att vara ett jordbrukarsamhälle under 1800-talet blev Sverige till en industrination i och med stora vetenskapliga och tekniska framsteg hade vunnit. Samhällsomvandlingen var allra tydligast hos familjer. När man blev utan mark flyttade man till städerna för att arbete i de framväxande industrierna. Alla i familjen tvingades arbeta för den gemensamma försörjningen. Att kärnfamiljer splittrades blev allt vanligare och många kvinnorna blev ensamma familjeförsörjare. 3 I slutet av 1800-talet o i början av 1900-talet väcktes det både debatt och ilska hos den manliga delen av samhället i frågan om kvinnlig rösträtt. År 1884 framlades det en motion i riksdagen om rösträttsfrågan. Motionen lades ner med rösterna 53 mot 44. Trots att frågan lades ner ett...
---
2.2 Resultat/diskussion
Argument för:
Utifrån ett etiskt och logiskt resonemang är en människosjäls värde lika stort oberoende av kön. 27 Detta är en av de mest grundläggande punkterna i de mänskliga rättigheterna. Även om vi utifrån genus skiljs från varandra genom könsroller som applicerar olika förväntningar på oss är vi i slutändan alla människor. Som många av argumenten för kvinnlig rösträtt tar upp var det en viktig faktor för att även det då underordnade könet skulle kunna ha inflytande över sin egna tillvaro. Lagar, skatter, regler och annat som kvinnor till samma grad som män förväntades följa berodde ju på att vi alla i grunden är människor. Att då utesluta hälften av befolkningen ur bestämmandeorganet var värt att ifrågasätta. Detta argument sammanflyter även med ett annat som användes i LKPR:s flygbland, nämligen att för att kvinnor skulle känna sig som riktiga, ansvariga medborgare behövde de beviljas rösträtt. Endast som sådana medborgare skulle de kunna göra... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in