Lasermannen | John Ausonius | Bakgrund och Orsaker
- Samhällsvetenskapsprogrammet (före 2011) Årskurs 2
- Samhällskunskap B
- Inget betyg givet
- 7
- 3155
Fördjupningsuppgift: Lasermannen | John Ausonius | Bakgrund och Orsaker
En fördjupningsuppgift i Samhällskunskap B, där eleven presenterar Lasermannen (John Ausonius). Med utgångspunkt i Gellert Tamas bok "Lasermannen", ligger fokus bland annat på bakgrund och orsaker (faktorer) som gjorde att John Ausonius till kriminell. Vidare så undersöker eleven även vilken kritik Gellert Tamas riktar mot samhället, samt åtgärder som tagits mot främlingsfientlighet sedan 1990-talet.
Innehåll
1. Vilka faktorer spelade in för att John Ausonius blev just Lasermannen?
- Uppväxt
- Samhället
- Psykiskt
2. Vilken kritik riktar författaren mot samhället?
3. Vilka skillnader finns det i samhället idag jämfört med slutet av 1990-talet?
4. Likheter/olikheter mellan Lasermannen och Peter Mangs
5. Åtgärder mot främlingsfientlighet som har gjorts, som görs och som borde göras.
Utdrag
"1. Vilka faktorer spelade in för att John Ausonius blev just Lasermannen?
De faktorer som man menar spelar mest roll när en person blir kriminell är hur personen i sig har växt upp (hur föräldrarna varit), hur samhället där personen lever i ser ut samt om personen i sig har någon störning eller psykisk sjukdom. I John Ausonius fall var det hans uppväxt och samhället som påverkade mest.
Uppväxt:
När ett barn föds börjar en process som kallas socialisation som ska leda barnet till en social varelse genom dess omgivnings normer och värden. I början av processen, i småbarnsåldern har föräldrarna den viktigaste rollen. De ska se till så att barnens primära behov tillfredställs så som mat, dryck, omvårdnad, trygghet, tröst och så vidare. Barn som lever i en dominant, avvisande och strängt straffande familjemiljö får lägre självkänsla och har större risk att utveckla missbruk och kriminalitet.
John Ausonius (född som Wolfgang Zaugg) växte upp i Stockholm med en pappa från Schweiz och en mamma från Tyskland och hans mor ville ge han och hans bror en ”anständig” tysk uppfostran, så som hon själv hade fått, då ordning, lydnad och disciplin gällde. Vid misskötsel blev stryk straffet. Johns far slog dem dock aldrig utan var där för att trösta dem efteråt. Föräldrarna skilde sig tyvärr senare och barnen hade inte längre någon som kunde ge dem tröst."... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
