Livscykelanalys av järn

- Teknikprogrammet (TE) Årskurs 1
- Teknik 1
- A
- 11
- 4314
Livscykelanalys av järn
En livscykelanalys av järn där eleven skriver om tillverkningen, transporten och miljöpåverkan.
Innehåll
Råvaror
Tillverkning av materialet
Hur materialet används och följder för miljön då
Hur materialet påverkar miljön när vi slutat använda det
Transporter i samband med materialets hela livscykel
Källförteckning
Källkritik
Utdrag
Råvaror
Den näst vanligaste metallen är järn och järn är också det fjärde vanligaste grundämnet och det utgör omkring 6 procent av jordskorpan. Järn är däremot väldigt lättoxiderat och förekommer ytterst sällan i ren form, det förekommer istället i olika typer av järnoxid.
Järn är alltså ett material som är förädlat, det vill säga att man redan har bearbetat järnet, järnet utvinns ur järnmalm. Järnmalm består oftast av en eller flera mineraler, dessa mineraler är magnetit, hematit, goethit, limonit, siderit tillsammans med gångartsmineraler som kvarts och kalcit. Under i stort sett jordens hela historia har järnmalm bildats och funnits i olika geologiska formationer. De viktigaste är idag blandade järnmalmer och apatitjärnmalmer, dessa malmer består av magnetit eller s.k. svartmalm och hematit eller s.k. blodstensmalm, dessa innehåller mellan 50 – 70 viktprocent järn. Ur dessa järnmalmer utvinns rå järn. Järn utvinns ur järnmalm i en vertikal ugn, masugnen. I masugnen hälls järnmalmen ifrån toppen i from av pellets varvat med kalk och koks vilket sedan varvas med syre och i botten tappas masugnen på råjärn. Kalk i vardaglig benämning är olika kemiska föreningar eller grundämnen som innehåller kalk . Koks är den fasta resterna efter pyrolys av fossilt kol. Vid pyrolys avgår kolets flyktiga beståndsdelar såsom vätgas, kolväten och koloxid som kan användas som bränslen. Koks består av en hög halt kol och aska, koks kan också användas som bränsle. Koks används på grund av sina egenskaper som reduktionsmedel i masugnens järnframställning. Koks användes först under den industriella revolutionen, det användes då till att driva fabriker och de tidiga lokomotiven. Man använder kol för att det är lättare att hantera än kol och brinner dessutom lugnt och rökfritt.
Om man utvecklar ordet järnmalm så betyder det malm som innehåller metallen järn. Järnmalmsmineralisering betecknas endast som en malm om det är lönsamt att bryta den. Magnetit och hematit är exempel på mineraler som används för utvinning av järn.
Järn utvinns av järnmalm och järnmalm finns i berg. Det två vanligaste ”gruvmetoderna” som görs när man ska utvinna järnmalm är underjordsbrytning och dagbrott.
Underjordsbrytning är den nyaste metoden av malmbrytning, några exempel på gruvor där underjordsbrytning har använts är Sala silvergruva och Falu koppargruva . För att kunna bryta malm under jorden måste det byggas orter vilket är tunnlar som fungerar som transportvägar. Att på detta sätt inleda nya delar av gruvan för järnmalmsbrytning... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in