Mätning av vätskevolymer | Labbrapport | Kemi A

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (före 2011) Årskurs 1
  • Kemi A
  • Inget betyg givet
  • 4
  • 1091
  • PDF

Mätning av vätskevolymer | Labbrapport | Kemi A

En labbrapport i Kemi A, vars syfte är att mäta vätskevolymer med hjälp av olika sorters mätinstrument (mätrör, byrett och pipett). Vidare så ska eleven även bestämma noggrannheten hos de olika mätinstrumenten och i vilka situationer de olika instrumenten kan tänkas användas. Målet med mätningen är att mäta upp så nära 25 ml vatten som möjligt.

Lärarens kommentar

Bra.

Innehåll

- Inledning
- Materiel och kemikalier
- Utförande
-- Mätrör
-- Byretten
-- Pipett
- Uträkningar
- Resultat
- Diskussoin

Utdrag

"Materiel och kemikalier:
• Avjonat vatten
• 1 st mätrör
• 1 st byrett
• 1 st pipett
• 1 st våg
• 2 st bägare á 100ml
• 1 st byretthållare
• 1 st peleusboll
• 1 st stativ

Utförande:
De olika mätinstrumenten förbereddes inför laborationen. Byretten skruvades fast på stativet och peleusbollen fästes på pipetten så att ventil ”A” var den nordligaste ventilen. Peleusbollen fästes så att ventilen som är kopplad till den mindre bollen ligger vertikalt när pipetten hålls i lodrät position.

Mätrör:
Mätröret vägdes innan uppmätningen av vattnet. Sedan hälldes avjonat vatten upp i mätröret för hand ur en flaska med ett dropprör. Med hjälp av ögonmått tolkades meniskens läge i mätröret. Sedan hälldes vattnet över i en 100-ml bägare som sedan vägdes. Resultatet antecknades i tabellen. För att räkna ut vattnets vikt subtraherades värdet av bägaren och vattnet med värdet av enbart bägaren och antecknade sedan resultatet i tabellen. Alla mätningar gjordes 2 gånger och resultaten antecknades.

Byretten:
100ml-bägaren vägdes och resultatet antecknades i tabellen, sedan placerades bägaren under byrettens nedre öppning. Innan byretten fylldes med vatten kontrollerades ventilen så att den var stängd. Genom att skruva på kranen roterades stickan som blockerade vattnets framfart. Byretten fylldes med vatten så att menisken låg på strecket för 30ml. Ventilen öppnades genom att vrida kranen och vattnet rann tills menisken sjönk ner till 15ml-strecket. Sedan vägdes bägaren igen och resultatet antecknades i tabellen. För att räkna ut hur mycket vattnet vägde subtraherades bägaren och vattnets vikt med enbart bägarens vikt och antecknade resultatet i tabellen.

Pipett:
För att kunna suga upp vätska med pipetten ska luften ur peleusbollen tryckas ut samtidigt som ventil A är öppen. Luften trycks ut ur bollen förhand samtidigt som två fingrar klämmer ihop ventilen från vardera sida. När luften har tryckts ut ur bollen släpps taget om ventilen så att luften ej kan sugas in igen. 100ml-bägaren vägdes och resultatet antecknades i tabellen. Vatten hälldes upp i den andra bägaren som ej hade vägts och ur den sögs 25ml vatten med pipetten. För att suga upp vatten doppades pipetten i vattnet samtidigt som ventil ”S” som var lokaliserad precis under bollen öppnades. Sedan tömdes vattnet i 100ml-bägaren genom att trycka på den andra ventilen ”S”. Pipettens ände hölls under vattenytan samtidigt som ventil S var öppen för att tömma pipetten ytterligare på vatten. Bägaren med vattnet vägdes och sedan subtraherades bägarens vikt från den totala vikten. Resultatet anfördes i tabellen.

När alla mätningar hade utförts beräknades felvärdet i gram och procent. För att räkna ut felmarginalen på mätningen subtraherades 25g med vattnets massa. För att räkna ut det relativa felet dividerades felvärdet i gram med 25g."... Köp tillgång för att läsa mer

Mätning av vätskevolymer | Labbrapport | Kemi A

[1]
Användarnas bedömningar
  • 2015-01-14
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Dåligt med ord. Och med mera