Nusvenskan och dess utveckling | Inlämningsuppgift
- Komvux Komvux
- Svenska som andraspråk 2
- A
- 9
- 1873
Nusvenskan och dess utveckling | Inlämningsuppgift
Detta arbete behandlar de förändringar som har skett från 1900-talet tills nu för att göra oss en bild av de skillnader och tendenser inom språkbruket. Mot den bakgrunden kan vi förstå språkets naturliga processer utan att ifrågasättas dess hot.
Innehåll
Sammanfattning 2
1 Inledning 4
1.1 Syfte och problemformulering 4
1.2 Metod och material 4
2 Bakgrund 4
2.1 Nusvenskan (ca. 1879-nu) 4
2.2 Språkreformer 5
2.3 Lånord 5
2.4 Framtid 6
3 Resultat 7
4 Resultatdiskussion 7
5 Källförteckning 9
Utdrag
2.2 Språkreformer
Under 1900-talet har Svenska Akademien försökt genomföra en del språkreformer för att få skriftspråk och talspråk att stämma bättre överens. I detta sammanhang genomfördes den mest genomgripande stavningsreformen år 1906: Gammaldags stavningar avskaffades (t.ex. v-ljudet kunde stavas med f: "kväva" -> "kväfa") och verkliga språkreformer ägde rum (Dt -> t eller tt, t.ex. "rödt"->"rött"; f, fv, hv -> v, t.ex. "skrifva"->"skriva"). Samtidigt utkom Selma Lagerlöfs lärobok "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" som innehöll för första gången singulara verbformer, enligt språkkonsulten Ylva Byrman (Svenska Dagbladet, Språkbloggen, publicerad 16 december 2011, http://blog.svd.se/sprak/2011/12/16/gick-eller-gingo/). År 1945 var TT (Tidningarnas Telegrambyrå) den sista av tidningarna som slutade använda verbens pluralformer och år 1967 försvann dessa former ur lagspråket.
År 1910 försökte Svenska Akademien genomdriva fler stavningsreformer, bland annat en e-ljudsreform i syfte att skriva "ä" istället för "e" som dock inte lyckades.
Enligt Sveriges Riksdag (Kulturutskottets betänkande 1988/89:KrU4, Frågan om en stavningsreform, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/fragan-om-en-stavningsreform_GC01KrU4) framställde även en organisation av folkskollärare en rättstavningsreform med tanke på att stavningen skulle gå i ljudenlig riktning (t.ex. "giva"->"jiva"), men även detta förslag avslogs.
2.3 Lånord
Eftersom Storbritannien var en ledande industrination som påverkat många länder i världen, fortsatte engelskan att vara ett trendspråk i Sverige under 1900-talet, särskilt avseende teknik och kultur och även arbetsmarknad (t.ex. "räls", "bojkott"). Genom att införa engelska som andraspråk efter andra världskrigets slut, ökade mängden av engelska lånord drastiskt. På senare tid har låneorden även exploderat i sport-, nöje- och IT-branschen (t.ex. "chat")... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
