Nyttja eller utnyttja andra liv – en mänsklig rättighet? (Djurs rättigheter) | Diskussion

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Ekonomiprogrammet (EK) Årskurs 3
  • Filosofi 1
  • MVG
  • 2
  • 1483
  • PDF

Nyttja eller utnyttja andra liv – en mänsklig rättighet? (Djurs rättigheter) | Diskussion

En diskussion om ifall djur har samma rätt till liv som vi människor. Eleven kommer in på vad filosoferna Tom Regan och Ingemar Nordin har för synpunkter och tankar.

Utdrag

En omdiskuterad fråga idag är hur vida djur ska ha samma rättigheter som människor. Vi människor använder oss dagligen av djur som resurser bl.a. för att få mat och kläder och det är många djur runt om i världen som lider instängda på farmar bara för att vi ska ha det bra. Har vi rätt att göra på det här viset? Har vi människor – homosapiens, en viss ägande rätt över djuren eller bör vi behandla djur precis så som vi behandlar varandra?

Filosofer argumenterar för frågan på olika sätt, den välkända filosofen Tom Regan argumenterar för att djur ska ha samma rätt till liv som vi människor har. Regan anser att det som förutsätter att en varelse ska ha moraliska rättigheter är att vara ett kännande livssubjekt dvs förmågan att kunna uppleva bl.a. smärta och tillfredsställelse. Den egenskapen ska ge en varelse ett inneboende värde.

Tom Regan är inte utilitarist men anser att den rätta startpunkten är utilitarismens syn på individens värde vilket innebär att vi alla har ett värde som individer- ett inneboende värde. För att se till att inte orättvisor så som diskriminering och slaveri uppstår så måste vi tro att alla individer oavsett hudfärg, kön, religion osv har inneboende värde i lika stor mån. Andra faktum så som graden av intelligens, förmögenhet, personlighet och sjukdomar kan alltså inte påverka var individs grad av inneboende värde eftersom att vi alla har det i lika... Köp tillgång för att läsa mer

Nyttja eller utnyttja andra liv – en mänsklig rättighet? (Djurs rättigheter) | Diskussion

[0]
Inga användarrecensioner än.