Osmanska väldet | Fördjupningsuppgift

- Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
- Historia 1b
- E
- 5
- 2756
Fördjupningsarbete: Osmanska väldet | Fördjupningsuppgift
En fördjupningsuppgift om det osmanska väldet som redogör för dess historia, med fokus på medeltiden. Eleven berättar om rikets utbredning, viktiga slag samt dess samhälleliga utveckling.
Notera att källor saknas.
Utdrag
Osmanerna var en turkisk stam med ursprung i Centralasien. Som så många andra folk drog de mot väster och upprättade en liten, men snabbt expanderande stat på båda sidor om Dardanellerna, och erövrade under 1400-talet resterna av byzantiska väldet. När Sultanen Mehmet II (Fatih = ”erövraren”) 1453 intog Konstantinopel uppfattades detta även av samtiden som en epokgörande händelse.
Osmanska väldet omfattades snart Balkanhalvön, Anatolien och Krim, jämte de flesta öarna i Egeiska havet. I början av 1500-talet störtades mameluckermas välde och turkarma lade beslag på Syrien och Egypten. Ungefär samtidigt förvärvades Kurdistan, Armenien och delar av Arabien. 1526 invaderade sultanen Süleyman II, kallad den store (1520-1566) Ungern och krossade en kristen riddarhär vid Mohács. Konstantinopels fall hade tvingat fram en enad front från de kristna staterna mot den turkiska expansionen, men denna enighet blev inte långvarig. När Frans I (fransk kung) efter nederlaget mot spanjorerna vid Pavia 1525 hamnade i underläge i kampen mot Karl V (tysk- romersk kejsare), vände han sig till sultanen med uppmaningar att angripa Wien, en metod att avlasta trycket mot Frankrike som skulle komma att bli återkommande i fransk politik. 1536 ingick Frans I en formell allians med sultanen. Även om Süleyman 1529 stoppades framför Wien kunde han införliva större delen av Ungern med sitt välde. Ännu större framgångar hade han utanför Europa, där han erövrade bland annat Mesopotamien med Bagdad, vidare i Nordafrika, där turkarna lade under sig Tunis, Tripolis och Alger.
Süleyman den stores tid var något av en höjdpunkt för det osmanska riket. Trots expansionspolitiken rådde under långa perioder relativt fredliga förhållanden, och tiden präglades också av en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt. De omfattande osmanska jordregistren har gjort det möjligt att ungefärligen beräkna befolkningens storlek, och man har kommit fram till att denna växte med mer än 60 procent, från omkring 12 miljoner 1520 till ungefär 20 miljoner 1580. Därefter har befolknings mängden stoppats, eventuellt till och med minskat något under 1600-talet.
Sultanen Süleyman var utan tvivel Europas rikaste monark. Man har beräknat att hans inkomster var ungefär dubbelt så stora som Filip II:s (spansk kung) eller Karl V:s. Konstantinopel blev snabbt ett snabbt blomstrande centrum i osmanernas expanderande imperium. Såväl i fråga om befolkning som ekonomisk livlighet överglänste staden alla andra, inte endast i den muslimska världen utan också i kristenheten. Handeln sköttes främst av kristna och judar, som åtnöjt vidsträckt religionsfrihet. I själva verket hade den spanske och engelske ambassadören större frihet att utöva sin religion i Konstantinopel än den engelske i Madrid eller... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in