pH-värden och dess effekt på sojabönors växtförmåga | Labbrapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 2
  • Biologi 2
  • A
  • 5
  • 1923
  • PDF

pH-värden och dess effekt på sojabönors växtförmåga | Labbrapport

En labbrapport där eleverna undersöker vilken effekt vattenlösningar med olika pH har på sojabönors växtförmåga.

Lärarens kommentar

Tydlig illustration om hur laborationen gick till. Nyanserad diskussion där du utgår från frågeställning och hypotesen samt diskuterar de felkällor som kan ha påverkat försöket.

Innehåll

Abstract
Inledning
Metod och material
Resultat
Diskussion
Referenser

Utdrag

Inledning
Glycine max, vanligtvis känd som sojaböna är en växt som tillhör familjen ärtväxter
(Nationalencyklopedin, u.d.). Den härstammar från Ostasien och är därför mycket värmekrävande. Den bästa växtplatsen är ett läge med vindskydd och sol med en markbördighet som är lucker, mullrik och varm, med pH-värde 7. Ingen gödsling krävs då baljväxter, tar med hjälp av bakterier, upp kväve ur luften. Behovet av kväve och fosfor är också lågt. (odla.nu, 2017). Ett överskott på vatten är negativt eftersom det kan leda till syrebrist under groningen då fröna är känsliga. Därför är det viktigt att jorden har en luckerstruktur för att förebygga syrebrist och för att få en god rotutveckling
(johansson, 1999).

Sojabönan odlas med hjälp av sojafrön. Det första stadiet är plantetablering. Fröet innehåller embryot till en ny individ, samt ett lager av energi i from av protein. Fröet kräver värme och främst vatten för att kunna gro. När vatten sugs in i fröet aktiveras hormonet gibberellin. Detta leder till att gener som kodar för enzymer som behövs för att bryta ner energilagren uttrycks. Näringen som frigörs av enzymerna gör det möjligt för embryot att utvecklas till groddplanta. När näringsreserverna tar slut, har embryot hunnit utvecklas till en liten planta som kan bilda egna organiska molekyler vid fotosyntes. (Lena Brynhildsen, 2012). Innan fröets mognad kan näringsvävnaden helt eller nästan förbrukats (Nationalencyklopedin, u.d.). Nästa stadium är blomning och innebär att växtens näringsreserver är slut och måste därför ha god tillgång till vattentillgång och näringsförsörjning
(johansson, 1999).

Organismen är fotoautotrof eftersom den har förmågan att med hjälp av ljusenergi kan omvandla koldioxid, vatten och närsalter till organiska ämnen som exempelvis kolhydrater och proteiner som de kan utnyttja till sin egen energiförsörjning. Denna process kallas för fotosyntes. (Lena Brynhildsen, 2012)... Köp tillgång för att läsa mer

pH-värden och dess effekt på sojabönors växtförmåga | Labbrapport

[0]
Inga användarrecensioner än.