Promession som begravningsmetod | Vetenskapliga rapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
  • Samhällskunskap 2
  • C
  • 11
  • 2310
  • PDF

Promession som begravningsmetod | Vetenskapliga rapport

En rapport som innehåller information gällande promession. Eleven skriver vad uppfinnaren av metoden promession anser om promession, vilken kritik som riktats mot metoden, hur kroppen kan förmultna vid promession men inte vid traditionell begravning och om promession är en bättre begravningsmetod än kremering och jordfästning ur ett ekologiskt perspektiv.

1.2 Syfte
Syftet med denna vetenskapliga rapport handlar om att undersöka den miljöpåverkan en individ har efter sin död samt att svara på om lagstiftningen i Sverige bör förtydligas på att promession blir en accepterad begravningsmetod.

1.3 Frågeställningar

Detta arbete belyser dessa frågeställningar:
1. "Vilka vinster ser Susanne Wiigh-Mäsak med Promession?
2. ”Vilken kritik har riktats mot metoden?”
3. ”Hur kan kroppen förmultna vid promession men inte vid traditionell jordbegravning?”
4. "Är promession en bättre begravningsmetod än kremering och jordfästning ur ett ekologiskt perspektiv?

Elevens kommentar

Att hänvisa korrekt till källor och att beskriva och motivera min metod och material.

Innehåll

Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
1.4 Metod och material
2 Resultat
2.1”Vilka vinster ser Susanne Wiigh-Mäsak med promession?”
2.2 ”Vilken kritik har riktats mot metoden?”
”Hur kan kroppen förmultna vid promession men inte vid traditionell jordbegravning”
”Är promession en bättre begravningsmetod än kremering och jordbegravning ur ett ekologiskt perspektiv?”
3. Slutsats och diskussion
Källförteckning
Bilagor

Utdrag

Inledning
Frystorkning är en teori som rör ett tillvägagångssätt som än idag inte bevisats fungera. Teoretiskt sätt är det tänkt att användas inför begravningar i utbyte mot kremering och traditionell jordbegravning. Denna teknik har fått stor uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt. Enligt begravningslagen (1990:1144) så kan begravning idag ske, antingen via kremering eller jordbegravning. Men dagens miljömedvetenhet och önskemål om att samhället ska utvecklas hållbart gjort att ännu en metod tagits fram, nämligen promession.

1.1 Bakgrund
Idag är jordbegravning den traditionella begravningsmetoden som används i Sverige, med jordbegravning innebär att den avlidne sänks ned i en kista där sedan jord skottas över. Kremering har däremot en lång historia, först i mitten på 1800-talet började man konstruera krematorium. Denna metod genomförs oftast av religiösa skäl, och därav är den typen av begravningsmetod som används minst i Sverige, då det är ett utav världens mest sekulariserade land. Med kremering menas att den avlidne tillsammans med kistan förs in i en kremeringsugn där den i sin tur förbränns till aska. Därefter rensas askan från metallföremål, och mals ner till ett stoft som sedan läggs i en urna.
Med ett nytt alternativ på väg – promession, som grundar sig i olika tekniker som förbereder kroppen för en naturlig förmultning.
Genom den nytänkta begravningsmetoden fryses kroppen ner till -18 grader i en spånkista under 1–2 timmar, därefter sänks kroppen tillsammans med kistan ned i flytande kväve. Den... Köp tillgång för att läsa mer

Promession som begravningsmetod | Vetenskapliga rapport

[0]
Inga användarrecensioner än.