Psykisk ohälsa och drogberoende | Fördjupningsuppgift

Utdrag

Orsaker, psykisk ohälsa
Sedan den industriella revolutionen har många drastiska förändringar skett i samhället. Valmöjligheterna är oändliga och vår hjärna har inte utvecklats på samma sätt som vi har utvecklat vårt levnadssätt. När vår hjärna upplever dessa förändringar som ett hot försöker hjärnan undvika dessa “faror”.

Många i upplever att kraven på en själv är stora från samhället. Samhällets krav och förväntningar på att unga lyckas med sin utbildning är en faktor bakom psykisk ohälsa enligt en forskning från folkhälsoinstitutet. Världen är öppen för en 15-åring. Fastän samhället erbjuder över tusen möjligheter att bli vad man själv vill krävs det i de flesta fall en utbildning efter den gymnasiala. Sven Bremberg, docent och ansvarig för barn- och ungdomsfrågor på Folkhälsoinstitutet säger att Sverige är det landet som har kommit längst med individualisering. När du är den enda som kan hindra dig själv från att bli vad du vill är en orsak till att unga mår allt sämre, går i självmordstankar, har ångest och skadar sig själv.

Den mat vi konsumerar kan påverka vår psykiska hälsa negativ visar en studie från Harvard School of Public Health. En studie där 43 000 amerikanska kvinnor fick svara på frågor och lämna in blodprov vid flera tillfällen under tolv år visar att depression var mellan 29 till 41% större hos kvinnor som åt och drack mycket av margarin, läsk, rött kött, vitt mjöl och socker än de som åt mat som inte är lika inflammationsdrivande. Depressionen hänger ihop med en ständigt låg inflammation i kroppen som i sin tur hänger ihop med olika slags sjukdomar som cancer, stroke, diabetes, hjärtsjukdomar och demens.
Forskarna säger att ett sorts livsmedel inte ligger bakom en depression. Man ska istället hålla sig till en bred kosthållning för att minimera risken för depression.

Ensamhet är ett samhällsproblem, ökar risken för att dö i förtid och är dubbelt så skadligt som fetma visar ny studier. Benny Ståhlberg, primärvårdschef i Region Skåne, lägger ansvaret för ensamhet på samhället. I första hand söker sig inte folk med ensamhet till sjukvården fastän att de som söker sig till sjukvården för psykisk ohälsa ofta är ensamma.
Ståhlberg fortsätter med att förklara att det finns olika grader av ensamhet och att sjukvården kan hjälpa personer med svårare psykosociala tillstånd. Har man social fobi eller överdriven rädsla kan man via sjukvården få hjälp med att få kontakt med andra människor.

En arbetsuppgift kan vara olika stressande beroende på strukturen och organisationen av arbetet. Man kan förklara detta med en modell som bygger på tre faktorer: stödet man kan få från omgivningen, vilken kontroll man upplever att ha över arbetsuppgiften samt de krav man har. Denna modell kallas för ‘'krav-kontroll- och stödmodell''. Kontrollen, kravet och det sociala stödet är sammanhängande och det räcker att man känner sig trygg i en av aspekterna för direkt minska sannolikheten för att drabbas av stress. Har man en uppgift med höga krav som man själv tycker man inte har kontroll över kan arbetet underlättas markant ifall man har någon person man kan vända sig till.

Statistik
Enligt en rapport från Livlinan är det ungefär 1,4 miljoner personer i Sverige som lider av någon sorts psykisk ohälsa. Statistiken visar är det är ungefär 25% av alla kvinnor i Sverige kvinnor som lider av psykisk ohälsa och respektive 15% av alla män.
Statistiken från Livlina visar att samtliga åldersgrupper har förbättrat sin psykiska hälsa förutom en, personer i åldern 16-24 år. I slutet på 80-talet led ungefär 9% tjejer och ungefär 4% killar av psykisk ohälsa bland unga i åldrarna 16-24 år. 2015 led ungefär 30% av tjejerna av psykisk ohälsa och 14% av killarna i Sverige mellan åldrarna 16-24 år... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in