Skapa ett ekosystem | Labbrapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (före 2011) Årskurs 2
  • Biologi A
  • A
  • 16
  • 3623
  • PDF

Skapa ett ekosystem | Labbrapport

En längre labbrapport i Biologi A, där eleven fått i uppgift att skapa ett slutet ekosystem ("Ekoburken") med noga utvalda producenter och konsumenter. Detta ekosystem har sedan fått stå slutet i solljus i fyra veckor utan någon extern interaktion. Syftet med experimentet är för eleven att undersöka de olika kretsloppen, fotosyntes, cellandning, näringskedjor samt förstå hur ett ekosystem verkligen fungerar.

Innehåll

EKOBURKEN
- Uppgift
- Hypotes
- Bakgrundsteori
-- Cellandning och fotosyntes
-- Vattnets kretslopp i vår burk
-- Näringskedjan i vår burk
-- Näringsväv samt energi i näringsväven
-- Syrets och koldioxidens kretslopp
-- Kolets kretslopp i vår ekoburk
-- Kvävets kretslopp i vår ekoburk
-- Fosforns kretslopp
-- Växthuseffekten
- Materiel
-- Växter
-- Djur
-- Kemikalier
-- Materiel
- Utförande
- Loggboksanteckningar (vecka 1-5)
- Resultat
- Slutsats med diskussion
- Felkällor

Utdrag

Materiel:

Växter:
1 st. skogsbingel är en växt som trivs bra på fuktig näringsrik mark. Vi ansåg att växten var ett bra alternativ för oss på grund av den anledningen.

11 st. Ranunkelväxter sprider sig och växer ganska snabbt. Deras rötter växer åt sidan vilket är bra eftersom jordnivån i burken inte är så hög samt att de då sprider sig snabbare.

3 st. Svampar
1 st. Ekollon
Gräsfrön, Rödsvingel och Ängsgröe

Djur:
2 st. Vinbergssnäckor (Helix pomatia) - Snäckor är ett blötdjur som går runt med ett skal som skyddar deras tarm, lever och könsorgan. Deras föda består av allt från svampdjur, bakterier från döda trästammar, producenter och förmultnat material. Snäckor hjälper till med nedbrytningen vilket är bra för fosforn och kvävets kretslopp.
Snäckor kan hittas i nästan alla miljöer, är tåliga mot hög luftfuktighet samt hjälper till att bryta ner. Därför har vi valt dem till vår burk

4 st. Breda sektorspindlar (Zygiella x-notata) Spindlar är rovdjur som bland annat spinner nät för att fånga sina byten. Födan består till största del av insekter men större spindlar kan även äta andra smådjur.
Förmågan att spinna tråd är unikt för spindlarna. Trådarna utgörs av ett speciellt protein som är starkare än någon annan tråd i jämförelse med tjockleken. Vi ville ha några predatorer i vår burk och ansåg att spindlar var en intressant kandidat.

8 st. Daggmaskar Maskar (Lumbricidae)
Daggmaskar är destruenter och hjälper därför många kretslopp. De är hermafroditer och kommer från stammen ringmaskar och tillhör klassen gördel maskar. Eftersom daggmaskar är naturliga destruenter så bidrar de till nedbrytandet av växtmaterial och på så sätt bland annat ökad näring till jorden. Därför valde vi maskar.

12 st. 8 st Murgråsuggor (gråsugga) 4 st. Philoscia muscorum (gråsugga)
Gråsuggor är kräftdjur. Deras föda består till största del av löv som fallit till marken. Gråsuggor är effektiva destruenter och hjälper både fosforns och kvävets kretslopp. Gråsuggor är nödvändiga för markens näringsväv där de hjälper till att finfördela löven. De lever i stubbar och under murkna trädbitar, gärna lite fuktigt.
Eftersom gråsuggor är tåliga mot fukt tyckte vi att de var en bra kandidat till vår ekoburk. Vi la även i en trädbit för att återskapa deras naturliga livsmiljö och göra det lite mörkare.

3 st. Brun stenkrypare (mångfotingar)
Mångfotingar är ett marklevande leddjur.
De trivs bäst under stenar och förna där det är svalare, fuktigare och mörkare.
Mångfotingar är predatorer och livnärar sig på andra levande organismer, oftast herbivorer.
De är effektiva jägare och dödar med hjälp av sina gifttaggar. De äter insekter, gärna gråsuggor och var därför ett passande alternativ för oss.

Kemikalier:
Till Fosfatjon (PO4−3) test:
Två reaganter
Till Nitratjon (NO3−) test:
En reagant
Till pH test:
Indikatorvätska

Materiel:
pappbägare till filtrering
tratt
filterpapper
linjal
spade
sked
linsburk
plastbricka
plastburk till djurinsamling
bestämningsböcker (flora/fauna)
låda jordprovare till pH-bestämning
låda fosfatbestämning
låda nitratbestämning
hygrometer
flaska destillerat vatten
tom låda/burk till ekosystemet

Utförande:
Förberedelser:
2 msk jord blandades med 50 ml destillerat H2O.
Vätska filtrerades.
Detta gjordes två gånger, en för varje test.

Test 1:
5 ml av vätskan som gjordes innan blandades med en 5 droppar regens1 och en sked regens2.
Vätskan skadades och fick stå två minuter. Färgen mättes mot färgskalan

Test 2:
5 ml av vätskan från förberedelsen blandades med två skedar av regens. Vätskan skakades och fick stå i fem minuter. Vätskan lästes av mot färgskalan.

Burk:
Jord lades i burken.
Växter planterades efter mätning.
Djur lades i efter att de hade blivit vägda och mätta.
Locket tillslöts och tejpades igen.
Burken ställdes sedan i ett fönster... Köp tillgång för att läsa mer

Skapa ett ekosystem | Labbrapport

[9]
Användarnas bedömningar
  • 2015-12-30
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Väldigt bra inspirationskälla gällande vad som kan vara relevant att ta upp i sin rapport! Rapporten kan dock utvecklas rent språkligt, hittar inte heller några källor eller någon källförteckning?
  • 2015-11-05
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 3
    Utförlig med bra förklaringar och fungerar bra som hjälp till eget arbete!
  • 2018-12-28
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 1
    En mycket väl arbetad text!
  • 2015-11-18
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 1
    BRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA