Skatterätt | Promemoria

Utdrag

1. Inledningskapitel
I början av 90-talet under skattereformen separerades kapitalbeskattning från beskattningen av arbetsinkomster. Arbetsinkomsterna beskattades progressivt med ca 31-58 % och beskattningen av kapitalinkomsterna blev proportionell med en skattesats på 30 %. Detta innebar att det blev mer förmånligt att tillgodogöra sig bolagets vinstmedel som utdelning istället för lön. Tidigare hade specialregler införts som gjorde det möjligt för delägare med den kontrollen i fåmansbolag att själva disponera över företagets vinst och styra uttag så att de i största möjliga mån blev skattemässigt förmånliga, detta konstaterades i proposition 1989/90:110. Införandet av specialreglerna hade som mål att stoppa den skatteplaneringen som förekom i fåmansbolag. Med skattereformen kom skattemässigt betydande skillnad mellan inkomst av kapital och arbetsinkomster, därav var nya regler tvungna att införas för att hindra att delägare med höga arbetsinkomster tog ut dessa som lägre beskattad utdelning eller reavinst. 3:12 reglerna infördes med främsta motivet att undvika omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster med bakomliggande motiv som neutralitets- och likformighetsprincipen.

3. Artikelns syfte
Artikeln redogör skillnaderna mellan ägare av fåmansbolag i jämförelse med en arbetstagare. Som arbetstagare har du i regel vissa säkra förmåner som träder in i diverse situationer som kan uppstå, t.ex. om arbetsgivaren har gått i konkurs och arbetstagaren har svårigheter att få ut sin lön, finns lönegaranti. Arbetstagaren har även som anställd anställningsskydd, reglerad arbetstid, semester, sjukersättning osv. Som egen småföretagare däremot kan det innebära en högre risk med allt mindre skyddsnät till skillnad mot en arbetstagare. Vid uppstart av fåmansbolaget är det inte helt ovanligt att eget kapital förs in i bolaget som också kan äventyras, ägare av fåmansbolag har inte alltid vid uppstarten en reglerad arbetstid utan arbetar så många timmar som anses behövas för att få bolaget i rullning och detta går hand i hand med engagemanget som investeras i bolaget. Som ägare av ett fåmansbolag finns några alternativ för att kunna tillgodogöra sig eventuell vinst. Det kan ske genom löneuttag, aktieutdelning, ränta på inlånat kapital och kapitalvinst vid försäljning av aktier. Vid uttag av lön är skattebelastningen mycket högre än vid uttag av aktieutdelning, däremot är lönen pensionsgrundande vilket inte aktieutdelningen är.

4. Finns det metoddiskussion? Är den relevant?
Till att börja med kan kort beskrivas vad just en metoddiskussion innebär. Det är även av vikt att skilja på metoddiskussion och metodbeskrivning.
Under avsnittet metoddiskussion är det meningen att författaren ska resonera kring hur insamlingen av data har fungerat under arbetets gång. Närmare bestämt innebär detta att författaren ska besvara frågorna ”Vad har gått bra och vad har gått mindre bra samt varför”?
Syftet med metoddiskussion är att författaren ska visa att denne granskat datainsamlingen; finns det andra alternativa sätt som författaren hade kunnat använda istället? Detta innebär följaktligen att metoddiskussionen innehåller reflekterande inslag då författaren tar en reflekterande tillbakablick. Det är således här skillnaden mellan metoddiskussion och metodbeskrivning finns; under metodbeskrivningen beskriver författaren hur denne kommer att gå till väga med arbetet. Under metoddiskussionen är det bra att som författare visa på ett kritiskt förhållningssätt gällande metoden och datainsamlingen.

6. Överensstämmer artikelns deskriptiva beskrivning av källor med analys och slutsatser?
Först kan det klargöras att det av utrymmesskäl vore orimligt att granska varje slutsats i sig. Därför har vi valt att göra ett ”stickprov” och på den vägen avgöra om det råder koherens mellan källor och slutsatser eller inte.
Den främsta källan är SOU 2002:52 och så förekommer det i enstaka fall hänvisning till lagrum i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL).
En desprektiv del som det kan tittas närmare på är bestämmelsen om karenstid i 57:4 p. 1 IL. Det är i sammanhanget viktigt att förtydliga att det inte är dagens IL man ska titta på utan den som gällde vid artikelns utgivning.
Rydin skriver att för att utomståenderegeln ska kunna åberopas av den som har kvalificerade andelar i ett fåmansföretag så är rekvisitet som ska vara uppfyllt i gällande lagtext ”betydande”... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in