Språksociologi | Diskuterande text

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 1
  • Svenska 1
  • C
  • 5
  • 2545
  • PDF

Språksociologi | Diskuterande text

En diskuterande text med fokus på språksociologi, som diskuterar hur talspråket och dialekter i svenska varierar med utgångspunkt i bland annat människors bostadsort, yrke och ålder.

Innehåll

- Bostadsort
- Yrke
- Ålder
- Avslutning

Utdrag

BOSTADSORT
Beroende på vart i landet man kommer ifrån pratar man med olika dialekter. Dialekter talas i städer i vilket land som helst. Vissa pratar mer och mindre pratar med mindre dialekter.
Genom att vi talar med olika dialekter finns det olika stadier i dialekttalande.
Neutralt standardspråk innebär att språket är så skriftligt talat att man inte kan höra vart ifrån människan kommer ifrån. Det finns få människor som pratar som de skriver, dock kan man öva in att tala på detta sätt. Genom yrken kan det vara en fördel att prata ”rent” utan dialekt.
Regionalt standardspråk innebär motsatsen till det ovanstående, man hör vart människan som talar kommer ifrån, inte exakt vilken stad men på vilken region. Genom att en del dialekter är väldigt tydliga kan man enkelt definiera på vart människan kommer ifrån eftersom en del dialekter är ”kända” för att exempelvis bryta på ett annat språk eller betona bokstäver på ett speciellt sätt. Det finns olika regionala standardspråk, det jag kommer ta upp är det som jag själv använder mig av. Vilket är ett norrländskt med Umeå som centrum, även kallat norrländska. Umeå är den största staden i Norrland och har ett stort universitet med många studenter som alla talar med olika dialekter vilket gör att dialekter blandas och tillslut kan de även försvinna succesivt för att det kan bli svårt att förstå varandra. Det som är typiskt för norrländska är dess tendens att skippa de sista bokstäverna i meningar, för att förenkla och det är också något typiskt för norrländska. Ju längre in i Norrland du kommer, ju fler olika skillnader i språket finns det. En del ord blir istället läten, just för att förenkla språket. Det visas också då man istället för att säga inte blir det ”o”( t.ex., inte smart blir osmart).
Det som får oss att prata dialekt beror på vart vi kommer ifrån. Därför är det naturligt att det är en samhörighetskänsla och man pratar med de människor man förstår och vill tala med. Om man istället flyttar från vart man kommer ifrån kan man antingen hålla kvar till den ursprungliga dialekten eller påverkas man av den nuvarande platsens dialekt. Det är olika från person till person, dock om man skulle komma tillbaka till den ursprungliga platsen tror jag att man påverkas av sin ursprungliga miljö och dialekt då det är en känsla av samhörighet till människor med samma etnicitet. Dock finns det människor som mer än gärna vill byta dialekt och flyttar till en storstad för exempelvis ett jobb och det är en faktor som spelar roll hos en del människor. Statusprincipen är något som betyder att vi väljer vår dialekt och språk genom vad som är status för oss. Det som intresserar... Köp tillgång för att läsa mer

Språksociologi | Diskuterande text

[2]
Användarnas bedömningar
  • 2015-05-23
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 1
    Bra info som hjälpte otroligt mycket
  • 2015-05-28
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 1
    Bra uppsats! var till mycket hjälp