Stående vågor och resonansfrekvenser | Labbrapport | Fysik
- Teknikprogrammet (TE) Årskurs 3
- Fysik 2
- A
- 9
- 2979
Stående vågor och resonansfrekvenser | Labbrapport | Fysik
Den här labbrapporten handlar om stående vågor och resonansfrekvenser, och är baserad på två delexperiment:
- Ta reda på utbredningshastigheten för stående vågor i en fastspänd lina med hjälp av mätningar och försök.
- Med utbredningshastigheten beräkna de 4 närmaste övertonerna, samt testa dessa laborativt.
Innehåll
Utrustning och laborationsuppställning 2
Syfte 2
Metod 3
Mätdata och beräkningar 3
Tabell 1 3
Tabell 2 3
Formler och användning 3
Resultat 3
Tabell 3 3
Graf 1 4
Diskussion och slutsats 4
Resultat 4
Exakt resonansfrekvens inte nödvändig för uppgiften 4
Den sanna resonansfrekvensen inom stor marginal 4
Resonansfrekvenserna följer en linjär funktion 5
Felkällor 5
Signalgeneratorn och vibratorn 5
Repets längd i exakt samma scenario 5
Repet spänt mellan två objekt som inte var fixerad 5
Repet inte höjdfixerat på stativet 5
Mätfel med trälinjaler 6
Ungefärligt värde på frekvensen för grundtonen 6
Luftmotståndet, påverkar det eller inte 6
Amplituden hos vågor 6
Inverkan på laborationen 7
Slutsats om luften inverkan 7
Mina tankar 7
Utdrag
Utrustning och laborationsuppställning
• Signalgenerator
• Vibrator
• Töjbar lina
• Stativ
• Trälinjal med mm-skala
• Muff
Diskussion och slutsats
Resultat
Exakt resonansfrekvens inte nödvändig för uppgiften
Det är svårt att avgöra om mina resultat är rimliga genom att enbart titta på siffrorna. Men eftersom vi under laborationen gjorde snabba uträkningar för resonansfrekvenserna och testade dessa laborativt gav det oss möjlighet att se och kontrollera att det faktiskt skapades rätt antal noder och bukar. Därför är det rimligt att dra slutsatsen att mina resultat så långt är rätt. Men eftersom det var ytters svårt att lyckas ställa in signalgeneratorn på exakt den frekvens vi önskade när vi testade resonansfrekvenserna laborativt blev det ofta så att den inställda frekvensen var snäppet högre eller lägre än det vi egentligen siktade på. Detta var dock inte ett problem då det fortfarande var möjligt att, som tidigare nämnt, peka ut de noder och bukar som skapades.
Därför känner jag att det är rimligt att dra slutsatsen att man inte måste lyckas ställa in exakt rätt resonansfrekvens om man som mål har att se noder och bukar eftersom dessa uppstår bara av att man närmar sig frekvensen för en svängningsmod. En precisare resonansfrekvens ger enbart en större amplitud på bukarna.
Den sanna resonansfrekvensen inom stor marginal
En annan tanke som stödjer detta påstående är att vi använde oss av den uträknade utbredningshastigheten för att räkna ut resonansfrekvenserna som vi sedan testade. Och eftersom vi var tvungna att testa oss fram laborativt för att hitta frekvensen för grundtonen som i sin tur användes för att räkna ut utbredningshastigheten, så kan väldigt mycket ha gått fel. Detta berör jag mer under avsnittet ”Felkällor”. Min poäng är att både när vi testade oss fram till frekvensen för grundtonen och sedan ställde in den uträknade resonansfrekvensen som skulle testas, så skapades en ganska stor marginal där den sanna resonansfrekvensen egentligen kunde ligga mellan. Förutsatt att vi... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
