Statsskick i Italien och Sverige | Jämförelse

Utdrag

Ett land statskick innefattar hur statens funktioner fördelats och organiserats mellan de olika statsorganen. I västerländska demokratier används två modeller för denna organisering, presidentbytet och det parlamentariska systemet. Ett krav för det parlamentariska styrelseskicket är att det ska finnas ett förtroende, tolerans, mellan regering och parlament. Systemet är grundat på maktdelning där styrande makt och den lagstiftande är olika grenar av organisationen. Styrande makten tillhör statschefen (som även delar titeln som president), medan det lagstiftande tillhör parlamentet. För att förstå hur ett lands statskick fungerar i praktiken måste man ta hänsyn till vilken grupp det är som innefattar den politiska makten. Skulle t.ex. ett parti från det vänstra blocket styra den ekonomiska makten skulle fokus läggas främst på arbetarklassen och det jämlika samhället, detta för att gynna fler då andelen arbetslösa ständigt ökar även hos ungdomar. Höger värderar också välfärdssamhället men genom att inrikta sig på marknadsekonomiska former.

Sverige är en konstitutionell monarkistisk enhetsstat med kung Carl XVI Gustaf som statshuvud och där den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, d.v.s. riksdagen. Sverige styrs av ett parlamentariskt statsskick, vilket också kan kännetecknas genom indirekt eller representativ demokrati, som bl.a. innebär allmän och lika rösträtt. En enhetsstat består av en statlig enhet med gemensam lagstiftning, till skillnad från en förbundsstat, federation, som är en stat sammansatt av ett flertal självstyrande delstater som utgör en union med oberoende delstartsparlament och regeringar. En viktig skillnad mellan enhetsstater och förbundsstater är maktdelnings principerna då makten i en enhetsstat ligger på centralnivå och kan överlåtas till lägre nivå, periferi (motsvarar t.ex. Sveriges kommunala självstyre). Centralmakten har stort inflytande, bland annat genom lagstiftning och ekonomiska styrmedel; statlig skatt fördelas som bidrag till centralt bestämda ändamål. En fördel med enhetsstat är bl.a. för att undvika orättvisor för..... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in