Studieresultat i vinstdrivna friskolor | Gymnasiearbete
- Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
- Gymnasiearbete
- Godkänt
- 20
- 5910
Gymnasiearbetet: Studieresultat i vinstdrivna friskolor | Gymnasiearbete
Ett gymnasiearbete som avser att undersöka förhållandet mellan vinstdrivna friskolor och elevernas studieresultat, samt vilka faktorer som kan tänkas spela in. Fokus ligger här bland annat på elevernas socioekonomiska bakgrund, betygsinflation, vinst som ekonomiskt incitament, vinstdrivande friskolors resursfördelning samt undervisning och arbetssätt i friskolor.
1.2 Syfte
Min uppsats tar riktning mot friskolors elevresultat, och det huvudsakliga syftet är att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka de vinstdrivande friskolornas elevresultat.
1.3 Problemformulering
Vilka faktorer kan påverka vinstdrivande friskolors elevresultat?
Innehåll
VAD PÅVERKAR VINSTDRIVANDE FRISKOLORS ELEVRESULTAT?
En deskriptiv studie om de faktorer som kan påverka vinstdrivande friskolors elevresultat
1 INLEDNING 1
1.1 Bakgrund 2
1.2 Syfte 3
1.3 Problemformulering 3
1.4 Avgränsning 3
2 METOD OCH MATERIAL 3
2.1 Källkritik 4
2.2 Disposition 4
3 TEORETISK REFERENSRAM 4
3.1 Begreppsdefinitioner 5
4 RESULTAT 6
4.1 Fördelning i vinstdrivande friskolor 6
4.2 Elevresultat i vinstdrivande friskolor 7
4.3 Faktorer som kan påverka elevresultaten i vinstdrivande friskolor 8
4.3.1 Elevers socioekonomiska bakgrund 8
4.3.2 Betygsinflation 10
4.3.3 Vinst som ekonomiskt incitament 10
4.3.3.1 Vinstdrivande friskolors resursfördelning 11
4.3.4 Undervisning och arbetssätt 12
5 SLUTSATSER 13
REFERENSFÖRTECKNING 15
Utdrag
1 INLEDNING
Ämnet är intressant då det idag dominerar den offentliga politiska debatten. Aldrig tidigare har det varit så aktuellt att diskutera vad som måste göras för att lyfta den svenska skolan, och vad det är som har gjort att skolan rasat. Rapporten från PISA var för många ett bekräftande av regeringens misslyckande, med anledning av de skolreformer som implementerats sedan 2006. Med det politiska valet i höst så förefaller det vara naturligt att den politiska fråga som berör Sveriges barn och ungdomar är den som tillsammans med enstaka andra frågor är viktig att profilera sig i.
Oppositionen beskyller det fria skolvalet, den privatiserade skolan och de olika skolreformer som införts, däribland friskolereformen 1992, som orsaker till raset. Regeringen å sin sida beskyller kommunaliseringen av skolan och de bristande kunskapsmålen, som regeringen anser att tidigare regeringar är ansvariga för. Regeringen menar att raset i den svenska skolan fortgått sedan tidigare regeringars styre, och att effekterna av de politiska reformer som genomförts sedan 2006 inte syns än, utan kommer synas längre fram.
Men oavsett respektive partis politiska slagord, så är det för många människor en fråga om fria och privata skolor, eller inte. Konkretiserat så är det vinstintresset i skolan, som beskylls för att göra ägarna till skolorna rikare på bekostnad av elevers utbildning, och ojämlikheten, som uppstår när högpresterande elever centreras runt de skolor som elever och föräldrar har möjlighet att välja samtidigt som lågpresterande elever vars föräldrar inte har samma möjlighet att välja stannar på sin skolor, som anges som tydliga nackdelar med en delvis privatiserad skola.
Politiker från regeringspartierna tillsammans med högerdebattörer står fast vid att resultaten i fria skolor med vinstintresse inte är sämre än andra skolor, utan snarare tvärtom, och att de således inte kan beskyllas för skolraset. Politiker från oppositionspartierna, tillsammans med vänsterdebattörer, tenderar att hävda det motsatta - friskolor med vinstintressen har sämre resultat, och är inte långsiktiga alternativ i svensk skola. Debatten liknar på många sätt debatten om vinster inom vården, där resultat ställs mot resultat, vilka sedan är möjliga att använda som politiska argument. Det finns dessutom opinion mot vinster i såväl skola som sjukvård.1... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in