Thérèse Raquin: Naturalismen | Analys

Utdrag

Émile Édouard Charles Antoine Zola föddes den 2:a april år 1840 i Paris och dog år 1902 den 29:e september i Paris. Han var en fransk författare och dramatiker. Zola skapade sig en helt egen stil och var den första som skrev naturalistiskt. De språk som Zola använder är väldigt livliga, det innehåller mycket detaljerade beskrivningar av människorna och omgivningen i hans böcker. Den franske författaren skriver verkligen efter naturalismens normer och hans skrivarstil framträder tydligt i hans första debut- och genombrottroman, Thérèse Raquin. Till exempel så beskriver han väldigt ingående hur ruttnande lik i ett bårhus uppfattas och det är bevis på att han använder det naturalistiska språket. Han visar även upp det osmakliga och obehagliga genom sina naturalistiska beskrivningar, vilket också var kännetecken för naturalismen. Detta återkommer jag till mer senare.

Romanen Thérèse Raquin gavs ut 1867. Boken handlar framför allt om en ung kvinna vid namn Thérèse som bor tillsammans med sin kusin Camille och faster Mme. Raquin. Till slut beslutas det att Thérèse och Camille ska gifta sig och alla tre flyttar från landet in till Paris. I ett avdankat kvarter i Paris etablerar de en liten butik där Thérèse får arbeta om dagarna. För var dag som går blir Thérèse mer och mer olycklig men en dag kommer Camille hem med en gammal vän, Laurent. Det visar sig att Laurent börjar spendera mer och mer tid hemma hos familjen Raquin. Laurent som är motsatsen till den bräcklige och sjuke man som Thérèse gift sig med lyckas få henne på fall och Thérèse blir förälskad... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in