Titrering av stark och svag syra | Labbrapport | Kemi A

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (före 2011) Årskurs 1
  • Kemi A
  • C
  • 4
  • 1065
  • PDF

Titrering av stark och svag syra | Labbrapport | Kemi A

En labbrapport i Kemi A, vars syfte är att titrera en svag syra och stark syra. Målsättningen är att genom titrering med natriumhydroxid bestämma koncentrationen av saltsyra (HCl - stark syra) och ättiksyra (HAc - svag syra).

Innehåll

- Syfte
- Teori
- Hypotes
- Materiel
- Kemikalier
- Utförande
-- Titrering av stark syra
-- Titrering av svag syra
- Resultat
-- Resultat av stark syra, Saltsyra (HCl)
-- Resultat av svag syra, Ättiksyra (HAc)

Utdrag

"Materiel:
Byrett, stativ, byretthållare, pipett 20cm3, peleusboll, e-kolv 100cm3, bägare 250cm3, magnetstav, magnetomrörare.

Kemikalier:
0,100 mol/dm3 NaOH, ca 0,1 mol/dm3 HCl, ca 0,1 mol/dm3 HAc, BTB, fenolftalein.

Utförande - Titrering av stark syra:
1. Byretten fästes i byretthållaren. Kranen på byretten stängdes. Byretten sköljdes sedan med 15 cm3 av natriumhydroxidlösningen.
Byretten fylldes sen med natriumhydroxidlösning till ca 2 cm över nollstrecket. En "slaskbägare" ställdes under byretten.

2.Byretten nollställdes genom att natriumhydroxidlösningen släppa ut droppvis tills meniskens lägsta del tangerade nollstrecket.

2. 20,0 cm3 saltsyra mätes upp med pipett och peleusboll. Saltsyran
fick sen rinna ner i en E-kolven. 5 droppar BTB-lösning tillsattes. En magnetstav lades ner i E-kolven. E- kolven ställdes på ett vitt papper på en magnetomröraren. Magnetomröraren startades och höll en långsam fart så magnetstaven snurra sakta.

3. Byrettens kran öppnades långsamt så natriumhydroxidlösning droppa långsamt ner i E- kolven. Natriumhydroxidlösningen fick droppa tills indikatorn börjar ändra färg och gick tillbaka till ursprungsfärgen. Byrettkranen stängdes. Därefter tillfördes natriumhydroxidlösning droppe för droppe tills indikatorn visade grön färg. Volymen på byretten avlästes.

Farten på magnetomröraren ökades så magnetstaven hastighet ökade. Den gröna färgen på blandningen kontrollerades att den var bestående grön medans magnetstaven rörde runt i blandningen.

4. Titreringen upprepades på samma sätt tre gånger. Medelvärdet av de förbrukade volymerna av natriumhydroxidlösning räknades sedan ut.

5. Substansmängden i natriumhydroxidlösningen räknades ut med hjälp av volymen natriumhydroxidlösningen som användes och natriumhydroxidens koncentrationen.

6. Koncentrationen av saltsyra räknades ut med den tagna volym saltsyra och den uträknade substansmängden för natriumhydroxid.

Utförande - Titrering av svag syra:
1. 20,0 cm3 ättiksyra mätes upp med pipett och peleusboll. Ättiksyran fick sen rinna ner i en E-kolv. 5 droppar fenolftalein tillsättes.

2. Laborationen av ättiksyran utför sedan på samma viss som labborationen av saltsyra.

3. Den nya mängd natriumhydroxid som användes vid titreringen av ättiksyra användes tillsammans med koncentrationen för natriumhydroxid för att räkna ut den nya substansmängden för natriumhydroxid.

4. Koncentrationen ättiksyra räknades ut med den nya substansmängden för natriumhydroxid och den volym ättiksyra som togs."... Köp tillgång för att läsa mer

Titrering av stark och svag syra | Labbrapport | Kemi A

[6]
Användarnas bedömningar
  • 2014-12-27
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Utförlig teoridel som förklarar det nödvändiga för laborationen, den var till stor hjälp. Källor finns.
  • 2015-03-30
    Bra kämpat och skrivet teori, utförande och resultat, men slutsats är fel!
  • 2016-05-23
    Skriven av Gymnasieelev på 2. IB
    wohoooooooo awesome..........
  • 2015-10-25
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Bra och tydlig laborationsrapport