Ungdomars medievanor | Undersökning

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
  • Svenska 3
  • B
  • 23
  • 6241
  • PDF

Ungdomars medievanor | Undersökning

Den kvantitativa vetenskapliga undersökning bygger på en enkätstudie av medievanor för svenska ungdomar mellan 17-18 år. Den undersöker tiden de spenderar på att använda fiktiva texter genom olika medieformer i förhållande till läget (produktion/konsumtion ), kontext (fritid/skola) och kön (man/kvinna). Den analyserar sedan vidare dessa medievanor med hjälp av teorier (hur median påverkar människans levnadssätt) och diskuterar vanornas inverkan på inlärningsprocessen.

Lärarens kommentar

Ditt arbete är fylligt och vetenskapligt utfört. Du ställer dig självkritisk och för en mycket bra diskussion. Du borde ha granskat din text bättre rent språkligt och du behöver träna på att inte skriva isär. Betyg B.

Innehåll

1.Inledning
1.1 Syfte
2. Metod
2.1 Deltagare
2.2 Instrument och förfärande
2.2.1 Kodning och analys
2.3 Media ekologi
3. Bakgrund
3.1 Källkritik
4. Resultat
4.1 Tid för produktion och konsumtion som rekreation och som skolarbete
4.2 Användning av fiktiva texter dividerat med sammanhang läge och kön
4.3 Användning av fiktiva texter dividerat med sammanhang och kön
4.4 Tid spenderade med hjälp av olika medieformer
4.5 Förbrukning per medel dividerat med kön och kontext
4.6 Produktion per medel dividerat med kön och kontext
5. Diskussion och analys
6. Källförteckning
7. Bilagor
7.1 Enkät

Utdrag

1. Inledning
I ett multimedialt mediesamhälle som erbjuder berättelser i olika former såsom romaner, dikter, filmer, TV-serier, dataspel, konsolspel, musik och fiktiva texter har en stor inverkan på de unga som är masskonsumenter av dessa texter. Att ha en ökad tillgänglighet för dessa fiktiva texter betyder att det bör öka ungdomarnas berättande konsumtion och produktion. Flera forskare har visat hur nya medieformer har noggrant förändrat förutsättningarna för kommunikation, även om dessa texter anses vara mycket viktiga för hur människan tolkar sin omgivning och gör deras liv meningsfullt . Detta forskningsfält har stora luckor om hur människor använder och skapar fiktiva texter idag som en del av deras meningsprocess.

Den unga generationen som består av "digitala infödingar" , är bekanta med berättelser i olika medieformer och har nya metoder för kulturella produktioner. De delar kontinuerlig information med varandra och lägger fokusen ofta på den sociala relationen som ligger på själva texten när de bloggar, skriver fan-fiction eller spelar dataspel . Därför är det relevant att studera hur mycket tid svenska ungdomar spenderar på att använda fiktiva texter.

Fritidsverksamheten har en inverkan på skolarbetet, särskilt när det gäller att läsa böcker som en form av rekreation som därmed resulterar en ökad läsnings kompetens i skolan. Det som är bra med detta är att det är att studera i vilka sammanhang ungdomar deltar i dessa fiktiva texter samt vilka medieformer de använder när de gör det. Fritidsläsning, är tanken att den elev som uppmanas att läsa en bok i skolan kommer sannolikt att fortsätta läsa den utanför skolan, och eleven som läser i hans/hennes fritid uppnår bättre resultat i skolan. Vilket är en annan anledning till varför det är nödvändigt att studera ungdomars fritids konsumtion och produktion i förhållande till deras användning av fiktiva texter som en del av sitt skolarbete, och som ett sätt att få en förståelse för användningen av litteraturen i skolsammanhangen.

1.1 Syfte

Denna studie undersöker hur mycket tid ungdomarna svenska i gymnasieskolor spenderar på att använda fiktiva texter genom olika medieformer. Syftet är att ta reda på vilka medieformer som används mest i ett svenskt sammanhang och hur tiden mellan (produktion/konsumtion), kontext (fritid/skola) och kön (pojke/flicka) distribueras. Ett media ekologiskt ramverk kommer att tillämpas när resultaten diskuteras för att lyfta fram viktiga aspekter. Jag kommer att basera studien på följande tre frågor: 1) Hur mycket tid spenderar eleverna på att konsumera och producera fiktiva texter på sin fritid som en del av skolarbetet? 2) Genom vilka medieformer används de fiktiva texter? 3) Finns det några skillnader efter kön i medieformer som används av eleverna?

2. Metod

Studien baseras på en kvantitativ enkätstudie som ges till elever i andra och tredje året på gymnasiet. Eftersom syftet med studien är att kartlägga och nå ett relativt stort antal deltagare, ansågs en enkät vara den lämpligaste metoden för att samla in den information som krävs... Köp tillgång för att läsa mer

Ungdomars medievanor | Undersökning

[0]
Inga användarrecensioner än.