Upplysningens förnuft vs. romantikens känsla | Utredande text

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Årskurs 3
  • Svenska 3
  • B
  • 4
  • 1895
  • PDF

Upplysningens förnuft vs. romantikens känsla | Utredande text

En utredande text om upplysningens förnuft vs. romantikens känsla. Eleven redogör för vad som kan anses karakterisera de två epokerna, både vad gäller tankegångar, filosofi, litteratur och ideal. Vidare så reflekterar eleven över likheter och skillnader mellan de två epokerna.

Notera att källor saknas.

Utdrag

1700-talets blomstrande upplysningstankar om individens förnuft och dess frihet att finna den sanna sanningen på egen hand går skarpt emot 1800-talets romantiska idéer om att ge intuition snarare än förnuft. Upplysningstankarna som spred sig som en löpeld över Europa kom att få en otrolig betydelse för människorna och deras tankesätt. Precis som filosofen Immanuel Kant förnuftigt uttryckte sig, ”Visa mod att använda ditt egna förstånd”, blev detta ord som onekligen kom att få en makalös betydelse för skribenterna under denna minst sagt revolutionerande epok. Som en kritik mot upplysningens dominerande attityder och förhållningssätt, svängde pendeln under tidigt 1800-tal över till romantiken, en epok som successivt formade litteraturen till något alldeles exklusivt som tidigare varit främmande. Litteraturen övergick numera i en allt mer känslofull värld där övernaturliga fenomen, ljuva beskrivningar av naturen och människan kom att bli ett. Var det kanske så att romantikens filosofer menade att människans förnuft inte längre var tillräcklig för att ge människor kunskap? Utan att man skulle skåda bakom tingens yta för att upptäcka fördolda meningar? I två fascinerande epoker man kan skönja som varandras motpoler ställer jag mig frågan; Vad var det som gjorde epokerna så pass olika? På vilket sätt skiljde sig idealen under respektive epok, och inte minst vilken epok är därmed värd att behålla?
Under tidigt 1700-tal började författarna skaka av sig de tunga ryggsäckarna och började efter en lång period full av revolutioner, censur och åsiktsförtryck sträva efter demokrati och rättvisa i samhället. Precis som Voltaire skrev i sitt verk Candide 1759 ”Vi lever i de bästa av världar”, började man få en allt mer optimistisk världsåskådning. Upplysningsfilosofen John Locke var den första att lyfta fram idén om att människan oavsett position skulle ha rätten till liv, frihet och egendom. Lockes ord kom att bli betydande för litteraturen och så småningom kom de huvudsakliga upplysnings idealen att speglas... Köp tillgång för att läsa mer

Upplysningens förnuft vs. romantikens känsla | Utredande text

[1]
Användarnas bedömningar
  • 2018-06-19
    Skriven av Gymnasieelev på Årskurs 2
    Bra