Växtfysiologi på Fjällen | Rapport

Uppsatsen är kvalitetssäkrad av redaktionen på Studienet.se
  • Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
  • Biologi 2
  • B
  • 8
  • 2009
  • PDF

Växtfysiologi på Fjällen | Rapport

En rapport som handlar om en studie gällande fjällens växter och deras anpassning till de speciella miljöerna som finns på fjällen.

Syfte
Syftet med detta experiment är att studera fjällens växter och se dess anpassning till de speciella miljöerna som finns på fjällen och ta reda på varför den är viktig för växtens överlevnad, samt att studera fjällens olika zoner.

Innehåll

Inledning
Syfte
Hypotes
Bakgrundsteori
Zoner
Anpassningar
Min växt
Experimentell Metod
Material
Kemikalier
Riskanalys
Utförande
Resultat
Diskussion och slutsats
Källförteckning

Utdrag

Hypotes
Min hypotes är att växtsamhället kommer att vara ganska stort vid lågalpina, området där är näringsrikt. Men ju högre man går desto mindre blir växtsamhället, dessutom så blir det kallare och fuktigheten kommer att bli högre i förhållandet till höjden, antar jag.

1.3 Bakgrundsteori
1.3.1 Zoner
För att man ska kunna genomföra detta experiment måste man känna till fjällens zonering respektive vilka faktorer som påverkar varje zon gällande växtens tillväxt. Faktorerna som påverkar växtens uppväxt är vattentillgång, solenergi som har en central roll i fotosyntesen, mineralämnen (makro och mikronäringsämnen) och temperatur. Dessutom skall man känna till vilka anpassningar som krävs för växtens överlevnad i respektive zon.

Enligt Sylvia Neiglick (Krossbuguiden, 1996), är fjällen indelad i tre olika stora regioner och dessa är lågalpina, mellanalpina, och högalpina. Första regionen är lågalpina och den sträcker sig mellan 100 m och 950 högt upp. De vanligaste växterna där är, barrskog som sträcker sig mellan 100 och 600 m högt upp och björkskog som sträcker sig mellan 600 och 950 m högt upp, den vanligaste typen av björk skogstypen har blåbär som dominant, framhåller Neiglick. Växternas tillväxt är ganska långsam där, eftersom det finns stora snömassor och kraftig vind vilket formar de vridna och krokiga stammarna. Området där har ganska god tillgång på både näring och vatten, enligt Neiglick.

Vidare skriver Neiglick att andra regionen kallas mellanalpina och den sträcker sig mellan 950 och 1300 m högt upp. Området täcks av gräs, halvgräs, Viden, Ängar, och Hedar. Nederbörden är större i den regionen, dessutom råder det lite kallare klimat, förklarar Neiglick. Växter i området ska vara härdiga, dessutom skall de kunna kura ihop sig. Området har mindre tillgång på vatten och mineralämnen... Köp tillgång för att läsa mer

Växtfysiologi på Fjällen | Rapport

[0]
Inga användarrecensioner än.