Vetenskapliga begrepp | Instuderingsfrågor
- Naturvetenskapsprogrammet (NA) Årskurs 3
- Kemi 2
- B
- 12
- 4245
Vetenskapliga begrepp | Instuderingsfrågor
Instuderingsfrågor om vetenskapliga begrepp inom Kemi 2.
Innehåll
E-frågor
1. Redogör för skillnaden mellan gissning och hypotes.
Redogör för varför begreppet reproducerbarhet (upprepbarhet) anses viktigt inom
2. vetenskap.
3. Redogör för vad som skiljer empirisk forskning från deduktion.
Ge några exempel på falsifierbara frågeställningar respektive icke-falsifierbara
4. frågeställningar.
5. Redogör för varför astrologi är pseudovetenskap men inte astronomi.
6. Redogör för orsakerna till att man använder statistik.
7. Redogör för de olika stegen i en systematisk litteraturstudie.
8. Redogör för hur forskare kan hantera placebo-effekter.
Redogör för hur man kan bedöma vad som är korrekt om informationen i två olika källor
9. skiljer sig åt.
10. Vad kännetecknar en nollhypotes?
Redogör kortfattat med egna ord för vad som skiljer variationskoefficienten från
11. standardavvikelse.
Diskutera kortfattat vilka anledningar det kan finnas för medvetet forskningsfusk utöver
12. pengar.
13. Nämn två exempel på paradigmskiften.
14. Redogör för varför pilotstudier ofta använder sig av kvalitativa metoder.
Sammanfatta med egna ord vad som bör ingå under följande rubriker: Introduktion, Material
15. och metoder, Resultat, Diskussion och Referenser.
Redogör kortfattat för några metoder man kan använda för att bedöma om en källa är
16. trovärdig eller inte.
C-frågor
Redogör så utförligt du kan för varför observerande och kvalitativa studier ofta saknar en
1. hypotes.
Redogör utförligt för vid vilken typ av forskning man använder kontrollgrupper, varför dessa
ingår samt hur man bör utforma eller designa sin forskningsstrategi för att utnyttja dem så
2. effektivt som möjligt.
Redogör utförligt för vilka statistiska metoder man bör undvika om man undersöker ett
3. fenomen med hjälp av en ordinalskala.
Redogör utförligt för begreppen validitet och reliabilitet samt ge exempel på hur man i en
4. forskningsstudie kan förstärka dem.
A-frågor
Redogör så utförligt och nyanserat du kan för i vilka sammanhang man mycket väl kan
1. inkludera dagstidningar, bloggar och Wikipedia som källor.
2. Läs den bifogade artikeln “Mindre nogräknade tidskrifter äventyrar forskningens kvalitet ” av professor Torgny Stigbrand noggrant. Beskriv och diskutera så utförligt och nyanserat du kan med välgrundade argument för trovärdigheten i Stigbrands argumentering, dess eventuella betydelse för samhället samt föreslå vilka tänkbara åtgärder som skulle kunna förbättra situationen.
3. Diskutera samt gör en utförlig bedömning av den bifogade elevuppsatsen “Undersökning av vilket material som lämpar sig bäst för kromatografi ” där du utgår från bedömningsmatrisen i dokumentet Bedömning av uppsats.
Utdrag
1. Redogör för skillnaden mellan gissning och hypotes.
Skillnaden mellan en gissning och hypotes är att en gissning en mera overifierad teori, vilket rätt ofta förekommer i alldagligt språk då en hypotes faktiskt är också även en tillfällig teori dock det som skiljer den ifrån en gissning är att den används som vetenskaplig metod inom det vetenskapliga (systematiska) livet.
2. Redogör för varför begreppet reproducerbarhet (upprepbarhet) anses viktigt inom vetenskap.
innebörden för Reproducerbarhet (upprepbarhet) är att man ska kunna ta om undersökningen med exakt samma utrusning samt även få fram approximativt samma resultat. Vilket är oerhört viktigt att kunna Inom upprepa ett experiment, för att få teorin bekräftad.
3. Redogör för vad som skiljer empirisk forskning från deduktion.
Inom empirisk forskning så får man fram en teori med utgångspunkt i ett antal experiment eller rättare sagt i ett antal försök dock I en deduktion så får man fram en teori från presenterad fakta.
4. Ge några exempel på falsifierbara frågeställningar respektive icke-falsifierbara frågeställningar.
Falsifierbarhet är då en möjlighet till att redogöra för en kontext där ett givet konstaterande kan visa sig att vara falskt rättare sagt inte stämma. Inom den vetenskapliga teorin så använder man falsifierbarhet som ju mera ett metodologisk begäran, just i syfte för att ... Köp tillgång för att läsa mer Redan medlem? Logga in
