I denna analyshjälp får du hjälp med att analysera och tolka novellen “Den första kärleken”. Novellen är skriven av Tage Danielsson 1963 och är utgiven i Bok.
Titeln ”Den första kärleken” ger associationer till unga människor som är eller blir förälskade. Den första kärleken i en människas liv kan vara en omtumlande tid. Ingen människa brukar heller glömma sin allra första kärlek. Novellens titel ”Den första kärleken” inger därför associationer och förväntningar hos läsaren.
Dessa förväntningar infrias genom hela novellen. Det målas upp en bild av försiktig längtan, där han (traditionsenligt?) vill mer än hon. Hon är den försiktiga som vill hålla på sig. Läsarens förväntningar infrias fram till novellens allra sista mening. Där berättas det att paret de fått följa, beger sig på hemväg till ålderdomshemmet.
Den avslutande meningen gör att novellens innehåll plötsligt kommer i ett nytt ljus. Slutmeningen innebär en spegling och en nyckel till det som läsaren har tagit del av. Läsaren behöver omvärdera innehållet i texten utifrån den nya informationen.
Effekten blir, att det som i novellen verkade rart och oskuldsfullt, plötsligt framstår som meningslöst. Anledningen till detta finns i tidsperspektivet. Om en människa är så gammal att hon bor på ålderdomshem, är framtiden relativt begränsad. Det vackra blir meningslöst i en hast. Objektivt sett finns det inget att vänta på. Läsaren erfar detta.
Tolkning: om någon träffar sin stora kärlek när denne är så gammal att han eller hon bor på ålderdomshem, finns det ett mycket begränsat tidsutrymme för ett ”sedan.”
