En man som heter Ove

Katten

Katter brukas generellt betraktas som självständiga och smidiga. En människa kan göra sig till herre över en hund, men aldrig över en katt. En katt väljer själv vem hon vill umgås med och när. Katten är ett nattdjur, vilket innebär att den helst jagar om nätterna. Därför har den även god syn och gott mörkerseende. 

På grund av detta har katten ibland sammankopplats med förmågan att se in i människors, ibland mörka inre. Katten är den första som söker upp Ove, innan människorna runt honom, främst de nya grannarna, börjar ta kontakt. Katten har sett in i Oves inre och finns plötsligt i hans tillvaro. Den får dock kämpa hårt för att ta plats där: 

Han [Ove] tog ett par klampande steg mot den. Katten reste sig. Ove stannade. De stod där och värderade varandra några ögonblick, som två potentiella slagskämpar en sen kväll på en landsbygds-bar. Ove funderade på att kasta en av sina träskor på den. Katten såg ut som om den förbannade det faktum att den inte hade några träskor att kasta tillbaka. (sid. 13)

Två saker får Ove att trots allt ta sig an katten. Dels är det kattens envishet och dels är det för att Ove förmodar att hans fru Sonja, om hon hade levat, nog hade tagit hand om katten.

Det finns även en tredje aspekt som förenar Ove och katten. Katten har varit med om många slagsmål och är illa tilltygad i kropp och päls. Ove å sin sida är också illa tilltygad, men på sin insida. Han har haft en svår barndom. I vuxen ålder har han mist sin fru Sonja och deras väntade barn. Han har även i tidigaste laget blivit av med sitt arbete. Katten och Ove kan ses som två kämpar, var och en på sitt sätt. Därför har de en djup förståelse för och kärlek till varandra, utan att de någonsin uttrycker den med ord.